Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 PONTUS LEANDEK
eld, som förtärt dylika offer, eller af lifvet, hvars njutning
husets uppbyggare tillönskade sig.
De gudabilder, som utgräfningarna i talrik mängd bragt i
dagen, åskådliggöra på ett påtagligt sätt det egyptiska
inflytandet i Palestina. Hela det egyptiska panteon är
representeradt, medan det babylonisk-assyriska saknas. Hvarken Marduk
eller As ehur intresserade Palestinas folk, ej ens Nebo,
skrifkonstens gud, som dock lärt äfven dem sin visdom. Ett antal
kvinnostatyetter visa drag, som tyda på babyloniska mönster
men det är allt. Populärast bland de högre egyptiska
gudom-ligheterna synes Hator hafva varit. Hennes bild påträffas
nämligen ofta, och man anser troligt, att hon till och med haft ett
tempel i Lakis. Ännu större förtroende synes man ha skänkt
demonen Bes, en figur, som genom sin groteska gestalt, till
hälften djur, till hälften människa, erinrar om grekernas
satyrer. Besgestalter rönte så liflig efterfrågan, att de ej blott
importerades från Egypten utan äfven fabricerades i Palestina.
De buros stundom som amuletter.
Ur profeternas strafftal finna vi, att äfven israeliterna, i
trots af sin nationella religions kraf, begagnade idoler, och en
stor del af de kvinnostatyetter, utgräfningarna skänkt oss,
härstamma också från israelitiska skikt. Däremot har man ej
funnit någon idol, som skulle kunna tolkas som en Jahvebild,
hvilket man ej heller kunnat vänta, då hans kult ju var
bildlös, och, anmärkningsvärdt nog, ej heller någon bild af Baal.
De israelitiska innehaf v arne af dylika kvinnostatyetter hafva i
dem sett en bild af Astarte, himladrottningen, hvars dyrkan
ännu på Jeremjas tid fortlefde bland folket. Ett utmärkande
drag hos alla dessa Astartebilder är det starka framhäfvandet
af kvinnokroppens specifika kännetecken. Höfter och bröst äro,
i öfverensstämmelse med semiternas skönhetsideal, starkt
utvecklade. Händernas hållning talar dessutom hos flera exemplar
på ett omissförståeligt sätt om den lidelse, som behärskar
gudinnan, och som hon vill gynna hos sina dyrkare: de gripa om
brösten eller hvila stundom på magen. Hon var ju också
fruktsamhetens och därmed äfven »kärlekens» gudinna, i hvars tjänst
kvinnor hängåfvo sig åt helig prostitution.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
