Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 GUNNAR RUDBERG
troligen funnits i ny och läslig gestalt. Säkert är detta icke;
Kern, som ingående studerat Magnesia-inskrifterna, anser kopian
vara gjord under Traianus’ eller Hadrianus1 tid (förra hälften
af andra årtusendet). Den senare dateringen omöjliggör
emellertid ej min förmodan, ehuru den förra vore mera gynnsam för den.
Jag öfvergår till den andra frågan: finns något skäl att
antaga flera dylika inskrifter? Jag tror, att så är fallet. För
att bevisa sin rätt vid den omtalade revisionen torde de
mindre-asiatiska städerna ha låtit renovera gamla inskrifter — eller
kanske rent af förfärdiga nya. Kunde man stödja sig på
romerska urkunder, var detta naturligtvis det bästa — så kunde
Magnesia för sin kult af Diana Leucophryne åberopa sig på
L. Scipio och L. Sulla (Tac. Ann. III: 62), liksom väl
Gadatas-inskriften har skyddat Apollons kultområde; i annat fall fick
man nöja sig med äldre, framför allt persiska urkunder.
Taci-tus har flera exempel därpå. Miletos åberopar Dareios {Milesios
Dareo rege niti, Ann. III: 63); Hierocaesarea för tillbaka vissa
rättigheter på Kyros (delubrum rege Cyro dicatum, III: 62);
äfven Ephesos har persiskt stöd (neque Persarum dicione
de-minutum ius, III: 61). Detta synes mig tyda på tillvaron äfven
af persiska kungabref och reskript. — Ett konkret exempel
på förfärdigandet af kopior och nya inskrifter vid nämnda
tillfälle ha vi troligen i en inskrift från Tralles (Sylloge2 573),x
som visserligen icke har direkt att göra med Dareios-brefvets
formulering, och som för öfrigt ej är en kopia, utan en resumé
af en äldre urkund. Dateringen är:... flaaiXsovxos 5ApTa£éaaea)
(så) é£aaTpa:re6ovTOs (så) ’ISpiéeoc; Meyer låter detta syfta på
Artaxerxes III (omkr. 350).2
Om alltså de historiska förhållandena, såsom själfklart är,
ej kunna ge någon absolut visshet i den föreliggande frågan,
så synas de mig i alla fall ligga synnerligen gynnsamt för mitt
antagande. Apokalyptikern kan ha sett — och har med en
viss sannolikhet sett — Gadatas-inskriften eller andra dylika
1 Meyer, anf. arb., s. 497; Bull. Corr. Hell. XIII, s. 532. Jfr
Sylloge till inskr.
2 Nöldeke hänför den till Artaxerxes II; jfr Götting, gel. Anz.
1884, s. 297.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
