Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA MOSEBOK 331
ligga före domare tiden, ifall den uppfattning af Israels äldsta
historia är riktig, som vi framställt till kap. 34. Och de tydligen
tadlande orden om Isaskar (v. 14 f.) äro begripligare från en tid,
som låg före Deboras och Baraks uppträdande, i hvilket denna stam
tog en så verksam del, att den får särskildt beröm därför (Dorn. 5:15).
Endast i två fall synes den återgifna verkligheten ligga något längre
fram i historien, nämligen i fråga om Juda och Josef. Men det
är dock hvarken för den ena eller den andra nödvändigt att gå
öfver domaretiden. Juda stam blef visserligen med David kungastam,
men när David blef innehafvare af den kungliga spiran öfver de
andra stammarna, så hade han icke ensamt Juda och denna stams
segerrika framgångar att stödja sig på, såsom det antydes i v. 8—10,
utan hela Israel. Att Juda stam under domaretiden icke vidare
framträder i historien, är obestridligt. Men om det är riktigt, hvad
vi ofvan till kap. 34 framhållit, att Leastammarna varit inne i
Kanaan före de andra, så är det godt utrymme för en ärorik historia
af denna stam, innan Davids uppträdande kastat sin glans öfver den.
Å andra sidan måste det erkännas som möjligt, att utsagan om Juda
till en del fått sin gestalt först på Davids tid. På liknande sätt
kan det ock förhålla sig med utsagorna om Josef. De i v. 22 ff.
antydda striderna och segrarna behöfva ju icke återspegla Israels
rikes kamp med araméerna i Damaskus och »fuste»-titeln
behöfver ej åsyfta kungatiteln. Gideons strider (Dorn. 6 ff.) äro
tillräckligt illustrerande exempel på dylika strider och
Efraimsstammens ständiga äflan att vilja vara den förste i att skörda äran af
denna och andra strider (jfr Jeftas seger, Dorn. 12) visa oss hvad
denna stam tänkte om sig själf. Nu må det vara sant, att det är
svårt att förstå, huru en sång, som uttalat sig om Juda såsom skett
i v. 10, kunnat i samma andetag framställa Josef (Efraim) som
fursten bland sina bröder. Men saken blir begriplig, om vi hafva
framför oss isolerade stycken från olika tider, där enskilda uttalat
sina tankar om sina stammar. Härmed är ingalunda sagdt, att alla
gåtor i denna sång äro lösta, tvärtom stå de alla kvar i mer eller
mindre mån. Men de synas oss dock mindre, ifall dess nuvarande
gestaltning ägt rum på domaretiden. Yill man göra ett undantag för utsagan
om Juda stam och antaga, att den formulerats först efter
David—Salomos tid, så måste man konsekvent göra detsamma för den om Josef.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
