Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BELIGIONENS SAMLANDE MAKT I ISRAEL 351
stort sedefördärf, och i själfva gudsdyrkan ingår den sinnliga
berusningen som nödvändig beståndsdel. Om en fader eller
moder hos oss känner bäfvan, när dottern eller sonen skall
sändas till hufvudstaden, eller om våra missionärer i Syd-Afrika
bäfva, när deras unga kristna draga till Johannesburg, med
huru mycket större bäfvan må då ej vi följa Israel under dess
många strider för att få fast fot i löftets land och göra sig till
herre öfver dess kultur. Tiden medgifver ej att här ingå på
några detaljer. Jag måste nöja mig med att angifva några
linjer, utefter hvilka striden förts och hvilka till en del
sammanfalla med dem, på hvilka folken ännu i dag ha att kämpa
för att kristna kulturen.
Trots århundradens kristlig fostran ha vi icke kommit
längre, än att allvarliga och nitälskande män och kvinnor anse
den totala afhållsamheten från vin och starka drycker, som det
enda säkra medlet att rädda folket och bana väg för kristen
sedlighet. Vi möta en liknande åskådning på vissa håll i Israel, t. ex.
hos nasirerna, hvilka i folkets äldsta tider ha spelat en så
betydande roll, att profeten Amos ställer dem vid sidan af
profeterna, Am. 2:11. Den, som läst något af den allmänna
kulturhistorien, vet, att det funnits en tid, för resten icke så långt
aflägsen, då människor ansett, att den säkraste räddningen
undan kulturens förbannelser vore att, som slagordet lydde,
vända tillbaka till naturen. Vissa kretsar inom Israel ha känt
detsamma. Naturen, det enkla; af kulturen ofördärfvade
tillståndet, var för detta folk nomadlifvet och öknen. Och ett
försök att återvända till detta tillstånd gjordes af rekabiternas
samfund, hvars medlemmar af sin stiftare voro förbjudna ej
blott att odla och dricka vin utan ock att bygga hus och odla
säd. De skulle med ett ord bo i tält och lefva som herdar
(Jer. 35). Och att det varit religiösa ,motiv, som spelat in i
dessa grundsatser, ser man däraf, att samfundets stiftare
Jo-nadab Rekabs son sällar sig till konung Jehu, då denne satt
sig i rörelse för att utrota Baalsdyrkan i Israel 2 Kon. 10:15.
Omnämnas förtjänar också, att en af profeterna, nämligen
Hosea, hvars predikan till stor del går ut på en bestraffning
af folket därför, att det med den kananeiska kulturen också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
