Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BELIGIONENS SAMLANDE MAKT I ISRAEL 353
kunde bebåda ankomsten af en ideal furste, Messias, som skulle
regera icke blott öfver Israel utan ock öfver alla andra folk.
Och på visst sätt går äfven begreppet Guds rike, Guds
regerande som konung, enligt Jesu förkunnelse tillbaka på denna
tanke. Ty det grekiska ^aoiXsia toö #£oö betyder som bekant
just detta, att Gud blir paatXsog, ehuru vi sedan gammalt vant
oss att öfversätta det med »Guds rike».
Dessa korta antydningar må vara nog för att visa, att
Israels religion haft förmåga att lägga kulturens krafter under
sig. Därmed har den äfven samlat folket. Ty kulturens
inflytande undgår ingen, som ej vill fly till öknen. Frågan är
blott, om kulturens skall gå sin egen väg och religionen sin.
Israels Gud har tydligt visat, hvad han vill.
Hvad är det då, som gifvit Israels religion denna förmåga?
Hvad är det som samlat folket, så att det kunnat lägga
världen under sig? Det är för det första medvetandet att vara ett
folk, som Gud uttagit från de andra och helgat till sin tjänst.
Likasom den kristna människan, för att rätt kunna lefva i
världen, har sin förnämsta kraftkälla i medvetandet att icke
vara af världen, så har ock Israel i vissheten om sin utkorelse
ägt den förnämsta källan till att göra sig själf och sin religion
gällande i världen. För den period, hvarom här är fråga,
kommer denna visshet till uttryck i fasthållandet af löftena till
Israels fäder om en särskild välsignelse för alla deras
efterkommande, men äfven i andra märkliga dokument, t. ex.
berättelsen om Bileam, för hvilken vi må stanna ett ögonblick.
Folket har den långa Ökenvandringen med alla dess strider och
mödor bakom sig och står vid själfva tröskeln till löftets land.
Då nalkas en fiende, visserligen utan yttre vapen men ändock
farligare än alla de andra, som lyckligt öfvervunnits. Det är
siaren Bileam, som Moabs illasinnade konung låtit hämta för
att förbanna Israel. Situationens hela allvar, som vi moderna
tiders barn icke tillfullo förmå fatta, ligger i den af både vän
och fiende delade tron, att hvad Bileam kommer att säga är
afgörande för hela Israels framtid. Skall han förbanna, så
är Israel förloradt, ty siarens ord tänkas innebära en real
kraft, som verkar lika ofelbart, som Isaks förbannelse af Esau.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
