Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KELIGIONENS SAMLANDE MAKT I ISEAEL 355
uppstår en Guds man och förehåller honom hans synd o. s. v.
Ett annat område, där Israel var mycket känsligt och snabbt
reagerade för hvarje otillåten handling, var den sociala
rättfärdigheten. När konung Akab hade begått sitt brott mot
Nabot, stod Elia genast inför honom och förkunnade hans fall.
När profeten Elisa frågar kvinnan i Sunem, som visat honom
så stor välvilja, om han ej kan göra något för henne hos
konungen, svarar hon, att hon bor tryggt ibland sitt eget folk,
d. v. s. hon har allt hvad hon behöfver och känner ej behof
af någon hjälp från konungen — ett bevis därpå, att krafvet på
social rättfärdighet i regel också respekterades (2 Kon. 4.).
För att tillfullo förstå alla de trådar, som hålla det
israelitiska folket samman, behöfde jag bland annat här närmare
gå in på ett intressant och lärorikt område, som jag nu endast
kan antyda. Man har i detta folk väl förstått hvad vi ännu
hålla på att lära oss, nämligen hur viktigt det är att på rätt
sätt mätta det uppväxande släktets fantasi och gifva näring åt
dess hunger efter ideal. I vissa fall har man i de heliga
skrifterna upptagit berättelser, som stå där tämligen oberörda af
religionens inflytande, men som ändå haft sin stora betydelse
för det uppväxande släktets fostran till social samkänsla. De
bekanta berättelserna om huru Jakob gör sig till herre öfver
araméen Labans hjordar, eller huru Simson tager hämnd på
filistéerna t. ex. genom att sätta brinnande facklor i svansarna
på hundratals räfvar och drifva dem in i. fiendens mognade
sädesåkrar, ha säkert åhörts och lästs med förtjusning af
uppväxande gossar, som visste, att de vid mogen ålder hade att
draga ut i striden just mot araméer och filistéer. Andra
berättelser hafva haft sin stora sociala betydelse därigenom, att det
naturligt mänskliga där adlats af en ren och helig uppfattning
af ungdomslifvet. En hel författarskola, som inom
vetenskapen går under det individuellt klingande namnet »Jahvisten»,
har t. ex. gjort sig bemärkt genom att i sin framställning
infläta vackra brunnsscener, där den manliga ungdomen med
ridderlighet möter den kvinnliga, och denna uppträder med enkelt,
okonstladt behag. Man tanke på en Jakobs möte med Rakel
(Gen. 29) eller en Moses möte med Jetros döttrar (Ex. 2) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
