Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368 ERIK STAVE
ten under sig och därmed öka sin styrka, såsom det äldsta
Israel hade gjort, drog den sig i välmening men kortsynt allt
djupare in i sitt eget skal och sökte räddningen uti en sträng
isolering. Därför fingo de yttre gudaktighetsöfningarna, det
stränga iakttagandet af sabbaten, omskärelsen, fastandet,
bed-jandet på vissa tider, allmosegifvandet, tvåendet af händer o. s. v.
nu en betydelse, som det icke haft förut. Ty på sådana saker
kunde man ju i det yttre kännas igen som jude och därmed
skilja sig från hedendomen. Den religiösa samlingen blef
därför med tiden en samling hufvudsakligen omkring vissa yttre
verk, hvari den sanna fromheten ansågs bestå, och den, som
här icke fogade sig efter de fariseiska ledarna, ansågs som en
hedning eller publikan. Vi känna alla från Nya testamentet
hvilken makt denna den urartade fariseismens samlingstanke
till slut fick. Men det är oss också lika välbekant, att det var
dessa den falska samlingens representanter som tillika med
sadducéerna bragte Jesus Kristus på korset. Det är det
tragiska slutet på Israels historia, att han, som skulle vara
fullbordan af alla fromma och längtande själars hopp, förkastades
därför, att han ansågs vara ett hinder både för den politiska
och religiösa samlingen. Sadducéerna med öfversteprästen i
spetsen sade: »Låta vi honom fortfara, skola alla tro på honom,
och romarna komma då och taga ifrån oss både vårt land och
vårt folk» (Joh. 11: 47 f.). Fariséerna kände, att han icke blott
beröfvade dem folkets aktning och vördnad, utan ock att hans
förkunnelse innebar en säker upplösning af Israels religionr
såsom de nu uppfattade den. Och så måste han bort i den
falska samlingens namn.
Ett sådant slut på en sådan historia skulle, om vi icke
visste något mer, innebära ett öfvermåttan pinsamt problem
för alla, som vilja finna ett resultat af Guds stora
frälsningsgärningar. Men nu veta vi något mer. Den lag, som
fariséernas flertal uppfattade ytligt, har af andra tagits på verkligt
allvar. Och så har hos de stilla i landet och på enstaka håll
äfven hos fariséerna alstrats en verklig hunger och törst efter
rättfärdighet, en fattigdom i anden, en hjärtats saktmodighe
och barmhärtighet, till hvilka Jesus kan vända sig i sin första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
