Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SALOMOS ODEN, EN NYUPPTÄCKT GAMMALKRISTEN PSALMBOK 371
stichornetri från början af 800-talet.1 Hos kyrkofadern
Lac-tantius (o. 300) läsa vi följande: »Solomon in ode
undevice-sima ita dicit: Infirmatus est uterus virginis et accepit fetum,
€t gravata est et facta est in multa miseratione mater virgo»
(Instit. IV, 12, 3). Slutligen innehåller den gnostiska skriften
Pistis Sophia (från 200-talet) icke mindre än fem citat ur en
skrift, som den kallar Salomos oden.2
Hvad voro nu dessa Salomos oden för något? Hvad var
deras innehåll? Hvarifrån härstammade de? Vetenskapen har
länge arbetat med dessa problem. Den förste, som behandlat
dem, var dansken Munter i en afhandling af år 1812. I
senare tider har Harnack behandlat dem i sin afhandling om
Pistis Sophia i »Texte und TJntersuchungen zur Geschichte der
altchristlichen Literatur», band 7, häfte 2 (1891). Harnack
säger här, att odena är o gnostiska och att de troligen
härstamma från Egypten. Ryle och James ägna i sin afhandling
om Salomos psalmer (Psalms of the Pharisees, 1891) äfven
uppmärksamhet åt Salomos oden. De säga: »This appendix
of Odes was, if not entirely Christian, at any rate interpolated
with distinctively Christian matter.»
Ännu var emellertid dessa odens ursprung och karaktär i
det stora hela ett olöst och högst dunkelt problem, då i slutet af
år 1909 Rendel Harris, den engelske lärde, som skaffat sig ett
berömdt namn genom lyckliga upptäckter och förträffliga
editioner af flerfaldiga forntida dokument,3 på nytt förvånade den
1 Nicephorus var patriark i Konstantinopel mellan åren 806 och
815. I slutet af hans historiska hufvudverk är upptagen en
förteckning på de bibliska skrifterna med angifvande af det antal sticher,
enhvar omfattade i handskrifterna. I denna förteckning äro nu
Salomos oden nämnda.
2 De nämnas här i paritet med de kanoniska Davids psalmer.
Den uppståndne skildrar för sina lärjungar den mytologiska mön
Pistis Sophias befrielseprocesa ur kaos. För hvarje stadium uttalar
hon böner eller hymner, hvilka Jesus reciterar. Vid slutet af hvarje
frågar Jesus efter förklaring på hymnen, hvarpå en af hans lärjungar
träder fram och svarar med ett citat ur Davids psalmer, resp.
Salomos oden.
8 Jag behöfver blott exempelvis påminna om den stora
facsi-mile-praktupplagan af Didache af år 1887.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
