Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SALOMOS ODEN, EN NYUPPTÄCKT GAMMALKRISTEN PSALMBOK 381
Jag har med denna öfversikt öfver den fromhetsart, som
träder oss till mötes i Salomos oden, velat bereda vägen för
besvarandet af den viktiga frågan om odenas uppkomst och
ursprung. Hvad är det för en historisk religionsform, ur hvars
sköte dessa oden vuxit upp? Hvar, när och i hvilken miljö
har den diktare lefvat, hvars sånger nu efter århundradens
sömn åter väckts till lif? Dessa frågor utgöra sammanfattade
just Salomoodenas stora hufvudproblem, och jag vill redan från
början säga det: problemet är ännu ett verkligt problem,
ja, ett problem, om hvars lösning alltjämt den allra största
oenighet råder i den vetenskapliga världen. Odenas förste
ut-gifvare, Harris, anser, att odena härstamma ur judekristna
kretsar. Någon gnosticism finner Hakris icke i dem. De äro,
menar han, skrifna vid slutet af första århundradet. Den andre,
som med någon större utförlighet behandlade våra oden,
var Harnack. I serien »Texte und Untersuchungen zur
Ge-schichte der altchristlichen Literatur» utgaf han redan år 1910
en öfversättning af odena, verkställd af Joh. Flemming, åtföljd
af kommentar och litterär och religionshistorisk analys,
verkställd af honom själf.1 Harnack framställer en från Harris5
uppfattning högst afvikande mening. Odena äro enligt honom
från början judiska, härrörande från en af oss förut okänd
mystisk riktning inom judendomen från tiden för begynnelsen af
vår tideräkning. Denna mystiskt-judiska psalmbok har af den
äldsta kyrkan upptagits och för användbarhetens skull försetts
med allehanda kristna tillsatser. Med Harris öfverensstämmer
Harnack däri, att han, med uppgifvande af sin tidigare mening,
förnekar odenas gnostiska karaktär. Th. Zahn har skrifvit en
betydande afhandling öfver Salomos oden i Neue kirchliche
Zeitschrift 1910. Zahn är särskildt intresserad af odenas
pseu-donymitet. En kristen — dock icke judekristen — diktare
har iklädt sig konung Salomos roll och profeterade genom
hans mun om Kristus. Andra lärde, såsom Gr. Diettrich
(Reformation 1910) och J. H. Bernard (The Journal of Theol.
Studies 1910), ha i odena sett liturgiska hymner, afsedda för
1 Ein judisch-christliches Psalmbuch aus dem ersten Jahrhundert,
Leipzig, Hinrich, 1910 (VI, 134 sid. M. 4,50).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
