Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SALOMOS ODEN, EN NYUPPTÄCKT GAMMALKEISTEN PSALMBOK 383
senare tiders teosofi. Såsom i denna allehanda element, skummade
på ytan af olika historiska religioner, mer eller mindre löst
hopfogats för att bilda formen för en individuell mystik, ingå
i gnosticismen om hvarandra babyloniska, persiska, hellenska
motiv för att med den vederbörliga tekniska apparaten förse
den i sig själf ganska enkla och osammansatta anvisningen till
själarnas frälsning.
Gnosticismen är med ett ord på religionens område en
omedelbar frukt af den hellenistiska tidens kultursynkretism.
Först i sekundär mening är gnosticismen en kristen företeelse.
Den blef det, i den mån de gnostiska systemen med vanlig
elasticitet gåfvo plats åt kristna föreställningar, framför allt
den historiska Jesusgestalten. Före Jesu uppträdande kunna
vi inom den gnostiska religionsriktningen skilja på öfvervägande
hellenistisk gnosticism och judisk gnosticism. Jag har nu i
min afhandling sökt visa upp, att Salomos oden äro dokument
för en judiskt gnostisk riktning. Denna riktning har efter Jesu
uppträdande upptagit motiv, hämtade från den historiska
kristendomen. Från tiden för kristianiseringen härröra de stycken
i odena, som äro af direkt kristet innehåll. I fråga om odenas
icke enhetliga komposition öfverensstämmer jag, med vissa
af-vikelser i enskildheter, alltså med Harnack. Jag skiljer mig
från honom i uppfattningen af odenas gnostiska karaktär.
Gnosticismen ligger enligt min mening redan i tanken på
den hemliga gudskunskapen, som det gäller för den enskilde
att anamma; vidare i arten af den frälsningslära, som
behärskar våra oden, samt i de stundom högst bisarra idéer,
föreställningar och bilder, som ingå i systemet. Men mest
afgö-rande har för mig varit arten af det »jag», som talar i odena.
Det låter sig ej förneka att, hvad detta jag utsäger om sig,
på vissa ställen går utöfver, hvad en vanlig mystiker kan
utsäga om sig; när t. ex. den talande säger, att Guds rådslut af
evighet hvilar på honom till världens frälsning, att han allena
bragt världen den sanna gudsuppenbarelsen och skänkt den det
eviga lifvets gåfva. Somliga mena, att det är Kristus, som
talar genom diktarens mun, andra, att Montanus, som identifierade
sig med den treenige guden, är den talande. Jag har sökt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
