Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400 N. J. GÖEANSSON
Ihmels har gjort de stora erlangerteologernas grundsats
att i en ny tid och i nya förhållanden arbeta på lutherdomens
återupplifvande till sin. Detta är ett för oss mycket sympatiskt
drag hos honom.
Den gamla erlangerteologiens karaktärsdrag var en
nödvändighet, hvilken betingades af ett egendomligt sakläge.
Skolans grundläggare, den kraftfulle och fromme Joh. Chr. Krafft
1818—1845, var visserligen reformert till sin dogmatiska
uppfattning; men då den teologiska fakulteten i Erlangen, som
låg midt i det katolska Bayern, helt naturligt måste känna sig
som centrum och sammanhållningspunkt för alla de evangeliska
diasporaförsamlingar, som i detta land konkurrerade med och
kämpade för sin tillvaro mot katolicismen, så måste dess
teologi bli luthersk, eftersom det ojämförligt största antalet af
de församlingar, hvilka den skulle tjäna, hade luthersk
bekännelse. Och skulle det bli något bevändt med fakultetens
anspråk på att leda, hålla tillsammans, bevara och fördjupa de i
landet pulserande evangeliska intressena, så måste dess lutherska
teologi träda fram som hjärtevinnande och äfven så tala till
förståndet, att den om möjligt förmådde öfvervinna alla. Den
kämpade här pro aris et focis bland ett folk med jämförelsevis
hög kultur, djup och fin själsanläggning samt under sådana
konkurrensförhållanden, att en fri pröfning af motsatserna hörde
till villkoren för åsiktens bestånd. När erlangerteologien alltså
nu ställde sig på biblisk grund och luthersk tradition, måste
den följaktligen äfven betjäna sig af fri, öfvertygande
bevisföring, och den måste ha ett öppet öga för hvad som rörde
sig i tiden och i människornas hjärtan. Krafven härpå sökte
den lösa genom en s. k. teologisk »erfarenhetsmetod»; hvars
olika inslag måste utgöras af skriften, de lutherska
bekännelseskrifterna, den evangeliska folkfromheten samt tidens
vetenskapliga forskning.
När en luthersk teologi med sådana förutsättningar och
sådana intentioner företräddes af kunniga och begåfvade män,
hade man ju skäl till stora förväntningar. Också måste vi
erkänna, att de teologiska prestationer, som t. ex. en J. C. K.
von Hofmann bragte sin samtid, verkligen voro beaktansvärda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
