Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOLOGISKA CENTRALPROBLEM 899
och för sig själf visst icke att klandra. Kontinuitet i
utvecklingen är en värdefull sak och i synnerhet för troslifvet
oundgänglig. Tron är ömtåligare än det objektiva
vetenskapsin-tresset, och den behöfver därför skonas från den oro, som
följer med en alltför stark frammarsch mot nya landvinningar
i sanningens rike. Men just denna ömtålighet hos tron har
en annan sida också, och den yttrar sig i stark känslighet för
inre konflikter med sanningssinnet. I tider af nya genombrott
har tron alltid visat sig vara orolig för att icke få vara med
om att finna sanningen och har därför då som oftast blifvit
misstänksam mot den konservativa försiktigheten, hållande före,
att den af räddhåga mäklar och ackorderar till förmån för
något, som Gud icke längre kan betjäna sig af. Om vi nu alltså
fråga, huruvida Ihmels trots alla goda ansatser till ett bättre
ändå möjligen gör sig skyldig till en sådan falsk konservatism
och därigenom oroar det känsligt sanningssökande sinnet, måste
jag före det slutgiltiga svarets af gif vande uppta en ny synpunkt;
och om jag alltså synes bli något vidlyftig, så ber jag därför
om öfverseende. Såsom jag redan i början af denna uppsats
sade, kommer jag emellertid icke att ingå i någon dogmatisk
kritik af teologiska definitioner. Det skulle ju heller icke
intressera många eller leda till något egentligt resultat. Utan
livad jag nu vill går ut på att finna den punkt, där möjligen
ackordens ande i en ännu allmänt tolererad teologisk oklarhet
kan ha sina försvarspositioner och sina anfallsvapen.
III.
Vi ha en lång tid vant oss att söka ortodoxiens
dogmatiska företrädare vid högskolorna i Greifswald och Rostock.
Men Ihmels kan icke inräknas i denna nordtyska tradition.
Han hör tvärtom till den för ett tjugutal år sedan så omtalade
erlangerskolan, hvilken förr stod på ganska spänd fot med
Rostocker-dogmatismen, ehuru den med samma energi som
nordtyskarnas gjorde anspråk på att företräda den historiskt
äkta lutherdomen samt bevara kyrklig kontinuitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
