Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420 LITTERATURANMÄLAN
moderna naturvetenskapen. Den känner sin plikt att oafiåtligt
på nytt söka intränga i uppenbarelsens innehåll och gifva häråt
den vetenskapligt bästa form. Men detta blir ej alls en ny
formulering af på förhand fastslagna trossatser. De, som ännu
yrka på en sådan, stå på en oevangelisk ståndpunkt, som
teologien öfvervunnit.
Med dessa allmänna synpunkter är egentligen allt sagdt,
som bör sägas om det föreliggande arbetet. Ty en detaljkritik
skulle alltid med nödvändighet föra tillbaka till desamma. Det
kunde visserligen vara af intresse att påpeka, huru nära vissa
yttranden synas sammanfalla med den här framställda allmänna
uppfattningen, ehuru de; sedda i sitt verkliga sammanhang, dock
endast visa sig som ansatser härtill, framkallade af det praktiskt
religiösa intresset. Jag kan som exempel härpå framhålla ett
yttrande (s. 260 f.): »för att fatta det verkligen karakteristiska
och väsentliga elementet i kristendomen måste vi bortse från
ordens eller lärornas mindre viktiga beståndsdelar och betrakta
Jesu lif i dess helhet och vända vår kärlek till lifvet i dess
helhet».
En afdelning, som till synes ej skulle drabbas af det
föregående, är den, som har till rubrik »den allmänna gudstjänsten».
Men det är endast skenbart. Ty teoretiskt är det samma
åskådning, som uppbär det hela. Den har dock ett särskildt
intresse som uttryck för hvad en del bildade människor tänka
om kyrkliga inrättningar och bruk, ehuru det naturligtvis här
i allmänhet gäller specifikt engelska förhållanden. Det
berättigade i ett och annat må villigt erkännas, ehuru å andra sidan
man icke kan dölja för sig en viss ytlighet, som förvånar hos
en man med Lodge’s allvar.
Emot hvad här skrifvits kanske någon läsare sätter ett
yttrande (s. 246): »det är i allmänt (månne tryckfel eller
dålig öfversättning af engelska ’in general’) långt nyttigare att
upptäcka punkter, där man kan komma öfverens, än att betona
skiljepunkterna». Jag är den förste att instämma häri, då det
gäller det praktiskt-religiösa lifvet, men här är det till stor
del fråga om en teoretisk undersökning och om skiljepunkter,
som röra själfva grundåskådningen. Sanningskrafvet är icke
till enbart för empirien. Särskildt är det af vikt att i
religiösa brytningstider ej trubba af på detta kraf vare sig åt höger
eller åt vänster, ty eljest kan det hända, att efter den tvungna
nedbrytningstiden följer en andelös reaktion, ej ett verkligt
positivt uppbyggande. Jag vet väl, att den fadda ytligheten
häri endast ser konservatism, men detta är en anklagelse, som
hvarje verklig historisk uppfattning får finna sig i från dylikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
