Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMALAN
423
lämnats åt det danska godtycket eller åt anarki. Då
af-stodo biskoparne hellre från kyrkogodset.» — Åter namnes
Sverige under kontrareformationens historia så: »Gustaf Vasa
f 1560. Närmast följde hans äldste son Erik, som lutade åt
kalvinismen, och därpå den andre sonen Johan III. Som den
polska prinsessan Katarinas gemål hoppades han att blifva
konung af Polen, öfvergick hemligen till katolicismen och
påtvingade den svenska kyrkan en nästan helt katolsk liturgi.
Hans (katolskt uppfostrade) son Sigismund blef konung af Polen,
men måste garantera sitt stamland dess protestantism. Men
då han ändock ville återkatolicera, följde i Sverige hans
af-sättning, och i hans ställe kom hans farbror Karl, Gustaf Vasas
3:e son, som Karl IX.» I 30-åriga krigets skildring namnes
åter ett svenskt namn: »nu grep Gustaf Adolf af Sverige in i
de tyska förhållandena, därtill föranledd lika mycket genom
sin trosifver som genom politiska hänsyn (1631 Breitenfeld,
1632 Liitzen och Gustaf Adolfs död).»
Det är allt i förra delen; men det är ju ändock något.
Sämre behandlas Sverige i andra delen. I kapitlet om
lutherdomens yttre ställning finnes en sats: »Drottning Kristina af
Sverige, Gustaf Adolfs dotter, öfvergick till katolicismen, men
måste öfverlämna kronan till sin kusin Karl X». Alltså
svenska kyrkohistorien fortfarande väsentligen en (här slutande) mager
konungalängd. Icke ett ord om vår kyrkas stora män,
Laurentius Petri, Rudbeckius, Spegel, Svedberg’, Rydelius etc,
icke ett ord om den egendomliga kyrkoförfattning, som
lutherdomen i Sverige tog, intet om Sverige som protestantismens
skyddsmakt, intet om pietismens och herrnhutismens historia
i Sverige, intet om svenska missionen bland lapparna (den
danska framhålles), intet om neologien i Sverige och dess
öfver-vinnande, om Tegnér, Wallin, Geijer, Schartau, Rosenius,
Wik-ner, om kyrkomötesinstitutionen etc. Allt som meddelas om
Sveriges kyrka efter drottning Kristina lyder som följer: (för
1600- och 1700-talen) »I Sverige uppstod gent emot
stats-kyrkodömet den pietistiskt formade sammanslutningen ’Läsare1,
så kallade, emedan de ifrigt läste bibeln och Luthers skrifter».
(För 1800-talet) »1 Sverige begynte 1860 brytandet af det
hårda statskyrkodömet genom upphäfvandet af den gamla
rikslagen, att hvarje utträde ur landskyrkan skulle bestraffas med
fängelse, exil och ärans förlust. Dock dröjde det någon tid,
innan icke-luth eran erna tillerkändes fullt borgerligt och
politiskt likberättigande.» (Det hör naturligen till, att både Norge
och Danmark behandlas utförligare, med angifvande af de
viktigaste personligheterna; jfr ock kartorna!) — Detta är den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
