Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPENBARELSE OCH HISTOEIA I DEN NUTIDA TEOLOGIEN 449
lösgörande, till det egna inre lifvet hänvisande sublimering
af kristusgestalten ha vi funnit. Det ligger ett
berättigadt moment äfven i Grützmachers kritik, om än denna
genom sin oförstående ensidighet i sin helhet måste betecknas
såsom karrikatyrartad. Det är emellertid ingen själf
motsägelse, om vi också i Schaeders — skenbart rent motsatta
tolkning — finna ett beaktansvärdt moment. Vi kunde
här närmast anknyta till den hufvudinvändning
Göransson i sitt arbete Gudsförhållandets kristologiska grund,
riktar mot Herrmann: idén om Kristi samtidighet med
oss kommer — trots allt — icke till sin rätt. Göransson
ser orsaken härtill ligga däri, att Herr mann i fråga om
trosgrundens innehåll begagnar sig »uteslutande af etiska
synpunkter» eller däri att — såsom han omedelbart
efteråt med rätta försiktigare säger — innehållet »förkortas
genom att de etiska faktorerna få spela hufvudrollen».1
Göransson vill starkare betona det rent religiösa hos
Kristus för att därmed till fullo klargöra samtidighetens
verklighet: endast på detta område kan — säger han — full
samtidighet mellan en föregående och en efterföljande
situation råda. Han framhåller, att den historiske
Kristus i själfva verket är alltför absolut för att kunna
betraktas blott från etiska synpunkter, samt belyser med
flera af Jesu utsagor det absoluta, hemlighetsfulla och
»transcendentala» hos Jesus: »också historien hänvisar
oss till det transcendentala, när vi inför henne framställa
våra spörsmål angående Kristi inre lif».2 Vi kunde
anknyta till denna kritik, därför att enligt vår tanke
Göransson har rätt i själfva sin hufvudpunkt: att det historiska
här visar oss till det transcendenta och att detta äger
betydelse för frågan om Kristi samtidighet med oss. F. ö.
visa just de Jesusord, på hvilka Göransson här riktar våra
blickar, huru i själfva verket den här framförda
anmärkningen hänger samman med den tendens till Jesusbildens
1 Göransson, Gudsförhållandets kristologiska grund I, sid. 205.
2 Göransson, ibm, sid. 208.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
