Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 GUSTAF AULÉN
af verkligheten, hvilka eljest skulle blifvit fördolda, än att
säga det Herrmann här säger. Ty hvad är detta dock
annat än just det, som Herrmann eljest mer än något
annat bekämpar såsom en »omoralisk» tanke hos den
»positive » teologen : att »hans egen tro föreskrifver honom,
hvad som måste framkomma såsom resultat af hans
arbete».1 Så står det klart för oss, att Herrmann
ut-kräfver alltför mycket af sin distinktion mellan den
upp-lefbara och den uppvisbara verkligheten, när han på grund
af densamma fordrar full och obegränsad frihet för tron i
dess förhållande till den historiska vetenskapen. Kunna
verkligen öfverhufvudtaget de här berörda svårigheterna
helt och hållet bringas att upphöra? Eller hör — för
denna tanke är dock Herrmann själf icke främmande —
en viss grad af spänning med till vår tros läge?
Den position af fullkomligt oberoende af den historiska
forskningen, som Herrmann, enligt hvad det föregående
visar, trott sig nå fram till, är alltså illusorisk. I själfva
verket har en sådan tanke kunnat möjliggöras blott
därigenom, att han dock till en viss grad spiritualiserat
kristusgestalten och löst honom från det konkreta
sammanhang, i hvilket han står inställd. Stephan, som
öfverdrifvet betonar denna sida hos Herrmann, framhåller,
att denna sträfvan har sin grund i bemödandet att visa,
hur Jesus vinner samtidighet med själen, icke i bemödandet
att trygga ett visst minimum af fast historisk insikt. Det
torde dock icke kunna bestridas, att detta drag hos
Herrmann, som väl ingenstädes möter så pass skarpt som i
skriften Religion och Historia, finner sin förklaring äfven i
bemödandet att skydda bilden af Jesu inre lif mot inkast
från den historiska forskningens håll. Vi kunna icke
undgå att finna, hurusom just denna synpunkt kastar
ljus öfver Herrmanns förhållande till Ritschl.
Vår undersökning leder sig här tillbaka till de båda
olikartade tolkningar af Herrmann, på hvilka vi i början
fästade uppmärksamheten. En viss från det historiska sig
1 Herrmann, Religion och Historia, sid. 35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
