Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454 GUSTAF AULÉN
egen historia och mänsklighetens, fram till det af Gud
själf satta målet. — Det säger sig själft, att denna
tankegång icke kan göra sig fri från »metafysik» utan tvärtom
direkt leder öfver till en »trosmetafysik ». Vi kunna icke
undvara, vi kräfva nödvändigtvis en »supranaturell»
tolkning af historien, detta ligger i själfva verket
inneslutet i vårt tal om uppenbarelsehistoria och
uppenbarelsekontinuitet. I främsta rummet reser sig krafvet härpå
inför denna kontinuitets härskare, Kristus. Denna
teologiska »metafysik » måste därför bli — skulle vi ock kunna
uttrycka det — tros-historiefilosofiskt begrundad. Hvad
t. ex. särskildt den »surpranaturella» tolkningen af Kristus
beträffar ligger häri, att denna tolkning icke kan utgå
från enskilda ord och gärningar eller enskilda moment i
hans lif, utan måste utgå från honom såsom inställd i
uppenbarelsekontinuiteten och därför vara en tolkning af
hela hans person och af hela hans gärning såsom sådan.1
Betydelsen af den här angifna motsättningen till
Herrmann vilja vi nu till sist närmare söka belysa och
klargöra utifrån frågan om dogmatikens uppgift. Vi förskaffa
oss alltså först en sammanfattande öfverblick öfver
Herrmanns grundläggande tankar i denna sak. Hans hufvudtes
skulle vi kunna formulera på följande sätt: dogmatiken
måste besluta sig för att å ena sidan fasthålla fordran på
en allmängiltig insikt, men å andra sidan definitivt uppge
icke blott tanken på att kunna åstadkomma utan ock
själfva sträfvandet efter en allmängiltig formulering af
trostankarna.
Den slags allmängiltighet, som Herrmann vill afvisa,
är alltså föreställningen om en allmängiltig troslära. Själfva
viljan att söka åvägabringa en »normativ troslära» måste
1 Vi träda härvid, enligt hvad det vill synas, i en viss
motsättning till Göransson, jmfr t. ex. Gudsförhållandets kristologiska grund,
sid. 208: »Lifsmomenten röra sig här — nämligen i de afgörande
ögonblicken — på det transcendentala området» samt sid. 214: »I
nästan alla karakteristiska drag och moment i Jesu lif genombrytes
det rent mänskliga, äfven det mänskligt moraliska af ett
transcendentalt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
