Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPENBARELSE OCH HISTORIA I DEN NUTIDA TEOLOGIEN 457
och kamp; och detta måste prägla framställningen. Vi må
ej söka binda trostankarna från kampen samman med
tros-tankarna från segern i en motsägelselös enhet, t. ex. ej
tankarna om Gud, sådan tron ser honom, då den klargör
syndmedvetandet, samman med de drag hos Gud tron ser vara
gifna i och med förlåtelsen, detta skulle blott vara möjligt
genom en afprutning af både tankeseriernas allvar och djup.1
Iakttagas nu dessa restriktioner, så ha sådana försök till
trostankarnas klargörande sin stora betydelse, närmast för
mig själf. För mig, den enskilde, är det en nödvändig
uppgift att söka klargöra de tankar, som uppstå hos mig, därför
att jag äger tro. Men därjämte kunna dessa försök i viss
mån vara andra människor till hjälp att klarare fatta sitt
eget gudsförhållande och därmed vara dem till stor fröjd.2
Vi sammanfatta: dogmatikens centrala uppgift är för
Herrmann framställandet af trons art och grund; denna
uppgift vill han lösa genom en beskrifning af den
allmängiltiga vägen till religion. I denna mening vill han tala om
normativitet, men däremot icke i fråga om de trostankar,
hvilka uppstå i en människas själ, därför att hon äger tro.
En framställning af dessa har närmast rent individuell
betydelse, men kan därjämte i viss mån vara andra till hjälp vid
deras försök att komma till klarhet öfver de af deras egna
individuella upplefvelser betingade trostankarna. Vår
kritiska granskning riktar sig nu på dels det Herrmann här säger
om den allmängiltiga vägen till religion, dels på frågan om
trostankarnas normativitet.
1. Så mycket är till en början tydligt, att om Herrmanns
tal om vägen till religion skulle tagas i psykologisk mening
och syftet vara åstadkommandet af en beskrifning af den
väg, som alla människor på samma sätt måste vandra för att
komma till tro på Gud, så skulle vi vara nödsakade att utan
1 Jfr härtill särskildt uppsatsen: Der Widerspruch im
religiösen Denken und seine Bedeutung für das Leben der Keligion i Z. f.
Th. u. K. 1911, sid. 1 ff.
2 Jfr till ofvanstående särskildt Die Lage und Aufgabe der
evangelischen Dogmatik in der Gegenwart samt
Christlich-protestantische Dogmatik, sid. 616 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
