Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTEBATUßANMÄLAN 479
i fråga om psalmboken (s. 98 ff.). Härvid kan man kanske
anmärka, att det dock är nödvändigt att restaurera, om ett
konstruktionsfel visar sig vara begånget, ett hvalf är för svagt
eller grunden ej nog bärig eller ett ornament hotar att falla
sönder. Det finns verkligen i vår psalmbok svaga punkter,
som i tid böra afhjälpas, innan skadan blir ohjälplig. Men
visserligen bör pietet, historisk blick och konstförstånd därvid
få göra sig gällande — ingen har kanske starkare än
undertecknad betonat just detta i fråga om psalmbokens revision.
Den tredje frågan lyder: Får psalmboken ändras? Äfven
här svarar hofpred. Åhfeldt nej. Hänsynen till det personliga, till
psalmsångarens individualitet och rätt som sådan förbjuder det,
lika väl som det enligt allmänt erkännande är ett våldförande,
att utgifvaren af ett musikstycke eller en diktsamling företar
ändringar i mästarens toner och ord. Här synes mig förf. ha
allra minst rätt. Det är i vår psalmbok ej den poetiska eller
den historiska eller den personliga synpunkten, som är den
allra viktigaste, utan den religiösa. Vore det fråga om en i
vetenskapligt (psalmhistoriskt) intresse gjord sammanställning af
vårt lands basta psalmförfattare och psalmer, då, men endast då,
hade Åhfeldt rätt från alla de tre ofvan berörda synpunkterna.
Men här är det i främsta rummet fråga om det svenska
kyrkofolkets andaktsbehof, och för denna hufvuduppgift måste de andra
nämnda synpunkterna vid fall af konflikt vika. De enskilda
författarna få finna sig i att se sina alster i behöflig mån
omstöpta — hur ha ej Runebergs psalmer bearbetats i finska
psalmboken! — och de kunna ej göra anspråk på
författar-rätten att bestämma öfver, huru deras psalmer skola lyda i
statskyrkans sångbok. Hofpred. Åhfeldt har särskildt påpekat
det pietetslösa i en del ändringar i Geijers psalmer och hårdt
hållit på den form, denne själf gifvit dem. Det verkar då
egendomligt att veta — kyrkoherde Runstedt har särskildt
framvisat den saken — att Geijers psalmer i vår psalmbok
ej förekomma i sin ursprungliga affattning utan med rätt
betydliga ändringar af Wallin.1 Geijer själf har sedermera
gillat dem (se Beckmans psalmhistoria s. 772) och har äfven
i sina skaldestycken utom på en enda punkt2 accepterat den
Wallinska affattningen.
Jag måste således anse, att förf:s principiella ståndpunkt
1 Så har i ps. 281: 5 raden med dygd och stilla hopp till dig ej
ordet dygd i Geijers affattning. Jfr hofpred. Åhfeldts således på
ett misstag byggda vädjan s. 71 f.
2 I ps. 40Q v, 2, där han bibehållit om många är, såsom ock
sammanhanget kräfver.
Bibelforskaren 1912. Haft. 6. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
