Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
EMIL LIEDGREN
försätter den kristne i gemenskap med den lidande
Frälsaren. Uttrycket är mera suggestivt än klart: rosen och med
"ros" sammansatta ord förekomma ju gärna i
mystisk-kristligt liksom i romantiskt språk för att beteckna lidande
kärlek och försoning. (Brorson: Den yndigste Röse, Almquist:
Hjärtats blomma). Näst sista strofen innehöll också en
anspelning på försoningen: "Lammets blod" ger den kristne
trygghet.
Det gammaldags folkliga i Hedborns psalmstil skymtar
äfven i apostroferingarna vid två strofers början: "O
Christen kär", som är analogt med G. Ps. 247:1 "Misströsta ej,
0 Christen god" (af I. Kolmodin), och "O Herre baid", som
t. ex. förekommer i G. Ps. 248, v. 4 (180: 4 i 1819).
Närbesläktad med dessa "kors- och bedröfvelsepsalmer"
(man märke det ålderdomliga i rubriken!) till innehåll och
form är den första af de bägge nyårspsalmer, som Hedborn
1812 meddelar: "Tidens portar öppnas åter" eller (efter
uteslutning af första strofen, som f. ö. liksom hela
nyårspsalmen n:r 2: "Än ett år och än en gåfva" är rätt banal).
"Än ett år uti sitt sköte" (n:r 407 i 1819). Anspelningarna
på regnbågen ("den båga, Han i molnen hafwer ställt"
1 Mos. 9:13 f.), och Guds därtill knutna löfte att "tänka på
sitt förbund" (strof 4), Guds omvårdnad om fåglar och
blommor (strof 6) och om Israel under ökenvandringen (strof 7)
äro folkliga och anslående. Förträfflig i sin pregnanta
korthet är strof 7:
Israel på Honom trodde,
Då Han genom öcknen drog;
Gud i tjäll med Aron bodde
Och lians folk då ägde nog:
Det sitt bröd från Himlen fick,
Och ur klippan tog sin drick.
Jämförelse erbjuder n:r 97 i Dufvoröst, (Resesång) v. 2:
Jacob till sitt Bethel råkar,
När han genom öknen tråkar.1
1 tråka = släpa sig fram, gå med möda. (I B. Nyströms
svenskfranska lexikon 1774 öfversättes tråka med se trainer.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
