Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
EMIL LIEDGREN
Den i pingstpsalmens fjärde strof framskymtande
dragningen åt panteism röjer sig äfven i Hedborns själfbiografi,
då han där skildrar sin återgång till ett djupare religiöst
betraktelsesätt: "Jag ville se himmelens och jordens
Beherr-skare i sin glans, i helheten af den mångfärgade, rörliga
och lefvande naturen. Jag såg hans majestät, då han om
sommaren uppspirade i höga löf- och blomsterrika
trän och, liksom Elias vid sin himmelsfärd, kastade sin
mantel på jorden..."
Slutstrofens bön om att på sistone "af nåd få se I
Gudomen Personer tre Och dock ett Enda Majestät" har
ett motstycke.i den glada förväntan, som talar ur G. Ps.
412, v. 17: "Gud skall man då rätt känna Uti Personer
tre". Troligen har Hedborns önskan ett underlag af
gammal folklig spekulativ fromhet: utsikten att en gång få se
mysteriet uppdagadt måste ju vara lockande (jämför Dantes
Divina Commedia, Paradiset XXIII, v. 115 f.). På samma
gång är det säkert en romantisk smak för det irrationella,
en lust att utmana "upplysningen", som här framträder.
(En särskild psalm i häftet 1812 besjunger äfven "Gud den
helga Treenighet".) Praktiskt sedt torde Hedborns
trini-tetsuppfattning ha sammanfallit med Wallins i en
omarbetning från 1807 af G. Ps. 221, v. 11:
Du Fader, som sände till syndarens tröst
Den Son, som ännu i hwart lidande bröst
Sin Anda hugs wålan de gjuter.
Själf säger nämligen Hedborn i företalet (1812): "Jag
har tydligen gifwit tillkänna, att denne Gud är Treenig,
att han werkat, werkar och skall werka wår timliga
och ewiga lycksalighet, såsom Fader, Son och Ande".
Visserligen gjorde ju Hedborn ett försök att tillägna sig den
nya romantiska filosofiens åskådningssätt, men ville i
förtviflan lämna Uppsala, när han inte kunde begripa Schelling.1
1 Atterbom skrifver 22/io 1811 från Uppsala till Hammarsköld:
»han [Hedborn] ville härom dagen resa ned till Östergötland af
desperation öfver att han icke penetrerat Schelling utan att haläst honom».
Bref rörande nya skolans historia utg. af G. Frunck, sid. 366.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
