Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMÄLAN
325
Johannes Behm: Ber Begriff JIAQHKH im Neuen
Testament. Beipzig, A. Beichert, 1912, 116 s. Pris: M. 3.
Denna undersökning torde just nu kunna påräkna ett
särskildt intresse. Den behandlar nämligen ett problem, som på
senare tid börjat lifligt diskuteras bland de nytestamentliga
forskarne. Förr ansåg man tämligen allmänt; att SiaO-TjXY) borde
öfversättas med »förbund». Man stödde sig därvid på den,
som man menade, alldeles gifna betydelsen af ordets hebräiska
ekvivalent rP"Q. På senare åren åter ha forskare framträdt,
som, åberopande sig på det profangrekiska språkbruket,
energiskt häfda, att den enda rätta tolkningen är »testamente».
Bland dessa senare är särskildt att märka Deissmann.
Slutligen ha äfven enstaka röster höjts för möjligheten af en tredje
tolkning, nämligen »förordning, anordning, bestämmelse».
Förf. undersöker då i sitt första kap. användningen af 8.
i det profana språket. Här betyder det nu faktiskt så godt
som alltid »testamente». Dock användes det äfven
understundom i betydelsen »öfverenskommelse, afgörande mellan två
parter». Grundbetydelsen af ordet är — det visar
användningen af verbet öiauftsa&oct — »anordning, förordning». Att
ordet i de till vår tid bevarade profana texterna ingenstädes
förekommer i denna urbetydelse, måste, säger förf., bero på en
tillfällighet. Tecken finnas dock, som tyda på, att man en
gång användt det så eller alltjämt varit medveten om
grundbetydelsen, fast den juridiska specialiseringen (en persons
yttersta vilja) blifvit det i språkbruket förhärskande. Andra kap.
behandlar 8. i LXX. Af metodiska skäl sparar förf. jämförelsen
med och tolkningen af den hebräiska ekvivalenten till sist.
Han börjar således med försöket att genom språk- och stilkritiska
undersökningar af den grekiska texten klarlägga den betydelse,
som öfversättarne förbundit med ordet i fråga. Allra först
förtjänar då anmärkas, att den i profangrekiskan vanligaste
betydelsen aldrig uppträder i LXX, af det enkla skälet, att
»testamente» var ett för judarna okändt juridiskt begrepp. — Se
vi oss sedan omkring, möter oss först en rad ställen, där d.
tvifvelsutan betyder »öfverenskommelse, förbund». I dessa fall
ha de senare öfversättarne ofta nog i’ stället "satt aovthpo],
hvilket Josefus också alltid har i sådant sammanhang. Å andra
sidan möta oss i LXX en mängd ställen, där helt andra ord
förekomma såsom synonyma med 8., t. ex. vö|ioc, rcpöaraif|i.a,
évcoXai, Sixaubiiata. I Syraksboken är 8. tydligen på flera
ställen öfversättning af pin. — Äfven när intet synonymt
uttryck förekommer, framgår understundom, på grund af sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
