Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
LITTERATURANMÄLAN
manhanget, klart och tydligt, att SiaihjM] ej kan öfversättas
med »öfverenskommelse, fördrag». Så t. ex. Jos. 24: 25, Job.
31:1. Här måste det betyda »förordning, befallning». På en
del ställen synes betydelsen oscillera mellan »förbund» och
»befallning». — Förf. öfvergår så till en jämförelse mellan 8.
och rVH?. Från början äro de allt annat än synonymer men
hafva dock slutligen — på helt olika plan så att säga —
närmat sig hvarandra. 8:s grundbetydelse är, såsom förut sagts,
»afgörande, beslut, förordning», men det har, såsom redan
profangrekiskan och ännu mer LXX visar, äfven kommit att
användas i betydelsen »öfverenskommelse», ja rent af »förbund»
mellan två parter. Grundbetydelsen af tV]2 åter torde med
ganska stor säkerhet kunna sägas vara just »bindande afgörelse»
mellan två parter. När nu, säger förf., detta ord öfverflyttas
på det religiösa området och skall beteckna förhållandet mellan
Gud och vissa människor, måste det i själfva verket täcka
något, som egentligen är oändligt mycket större. Det blir en
inadekvat term. Innehållet, fullt fattadt, fordrar, att
handlingen försiggår helt och hållet på Guds sida, uttrycket åter
erinrar alltid i någon mån om ett kontrakt. I 8ia{b]XY]
däremot får innehållet en adekvat form. Öfvergången till grekiskt
språk är sålunda religionshistoriskt högst betydelsefull. — I
hufvuddragen är nog detta resonnemang riktigt. Man kunde
blott önska, att förf. tydligare klarlagt, hvilket innehåll’?
faktiskt har från Dentero-Jesaias dagar. Hans bevisning för N. T:s
vidkommande skulle därigenom blott ha vunnit i styrka. På
en jude som Paulus t. ex. har väl ändå detta innehåll haft
större inflytande än det grekiska ordets grundbetydelse.
Efter en exkurs om S. hos Filo öfvergår förf. så till en
undersökniag af de nytestamentliga ställena. Hos Paulus
finnes ett, där det alldeles gifvet betyder »testamente,» nämligen
Gal. 3: 15, 17. Men häraf får man icke draga den slutsatsen,
att ordet äfven annars hos honom måste ha denna betydelse.
Det är att märka, att han i Gal. 3: 15 uttryckligen betonar,
att han nu tar en bild ur det alldagliga lifvet. Hvad 8. eljest
hos Paulus betyder måste afgöras genom noggrann detaljexeges
af hvarje ställe, där det förekommer. En sådan ger då också
förf. i det följande. Resultatet lyder: 8. kan icke på något
af dessa öfriga ställen otvunget tolkas såsom = »testamente».
Det har tvärtom genomgående sina rötter i LXX och särskildt
i de utsagor, där Gud framställes såsom den ensamt handlande.
Hufvudstället (2 Kor. 3) står tydligen under inflytande speciellt
af Jer. 31: 31 ff. — Så är, menar förf., säkert också
förhållandet med 8. i instiftelseorden till nattvarden. — Följer så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
