Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
332
HJALMAR HOLMQUIST
år kom en utförligare biografi af J. C. Carrick: Wycliffe
and the lollards, i samlingen The world’s epoch-makers;
trots en del goda synpunkter kan jag icke finna denna
tillfredsställande. Den ensidigt höganglikanska
historieuppfattningen inverkar på J. Gairdner’s teckning i hans berömda
Lollardy and the reformation in England (I—II 1908, III
1911). Detsamma gäller den allt för korta skissen i H. O.
Wakeman: History of the church of England 7 uppl. 1909,
hvaremot W. får sin fulla uppskattning i M. W. Pattersons
(1909) och Ch. Höies (1910) handböcker (om alla dessa
sistnämnda, framför allt Gairdner, se min anmälan i Kyrkohist.
Årsskrift 1911 II s. 173 ff.). En särskildt för den
kyrkohistoriska miljön värdefull teckning ger A. Jennings: The
mediæval church and the papacy 1909 (i samlingen
Handbooks of English church history). Under en ny synpunkt
ställes Wycliffe af H. W. Clark: History of English
nonconformity I 1911. Denna intressanta framställning, som söker
rycka den puritanska striden under 16:e och 17:e
århundradena i ny belysning, med utpräglade nonkonformistiska
sympatier, definierar den principiellt äkta nonkonformismen så
omfattande som att utgöra den religiösa stämning, hvilken
sätter lifvet som det centrala och ger erkännande åt olika
former af organisation endast i den mån de äro skapade af
lifvet och icke ges något värde i sig själfva utan lifvet.
För Clark blir då Wycliffe den förste principielle
nonkonformisten, hvilken ock utbildade sin åskådning i sådan
konsekvens och klarhet, att han i 14:e århundradet anteciperar
våra dagars äkta nonkonformism. På honom går ock
puritanismen historiskt tillbaka. — Att observera äro till sist
ock A. Harnacks framställning i Dogmengeschichte[1] III
1910, R. Lane Pole’s artikel W., omarbetad af W. N.
Philips, i nya upplagan af Encyklopaedia Britannica 1911, samt
den intressanta belysning af W:s åskådning, som ges i E.
Troeltsch: Die Soziallehren der christi. Kirchen und Gruppen
1912 s. 393 ff., hvilken bl. a. i en, om Clark något påminnande,
betoning vill visa, att W. banar väg för sekttypen i stället för
folkkyrkan, äfven om han själf ej drog konsekvensen. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
