Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
GUSTAF AULÉN
sen. Man har då drifvits till det erkännandet, att det sedliga
ideal, som man själf känner en viss benägenhet att hålla på,
är af lägre valör än det asketiska, som man afvisar.
Ställningen har blifvit ohållbar.
Jag tror nog, att vi litet hvar skulle kunna bestyrka
förefintligheten och äfven den ganska stora utbredningen af
den ovisshet och otrygghet vis a vis frågan om askesen, om
hvilken jag talat. Och om det nu verkligen förhåller sig så,
så skulle detta kunna ge oss befogad anledning till en del
kommentarier af tämligen nedslående art. Men till att ingå
på dessa har jag här så mycket mindre skäl som den
principiella utredning af askesens ställning i förhållande till det
kristna lifvet, hvilken det är mitt egentliga syfte att lämna,
af sig själf kommer att kasta ljus öfver äfven de egendomliga
företeelser, hvilka här berörts.
Jag förutsatte, att vi vid vår enquéte skulle möta den
åskådningen, att askesen vore något, som vore främmande
för eller i hvarje fall icke stämde helt öfverens med vår
evangeliska gudstro — eller såsom det har hetat här i Lund —
med vår evangeliska fader vårsdyrkans art. I själfva verket
förhåller det sig också så. Det asketiska lifsidealet stämmer
icke öfverens med vår gudstro. På grund af den inblick
vi i denna vår gudstro vunnit i den gudomliga
uppenbarelsens art, komma vi att ställa — för att säga det i ett enda ord
— begreppet den kristna kallelsen i stället för och i
motsatsförhållande till idén om en asketisk sedlighet. Detta
betyder nu emellertid så litet någon afprutning och
förslappning af det sedliga krafvet, att det tvärtom betyder den
största tänkbara skärpning, betyder, rätt förstådt, den största
tänkbara uppfordran till en aldrig slappnande sedlig
aktivitet, härutinnan vida öfverbjudande hvad en motivation från
asketiska synpunkter kan prestera. Och på samma gång
ger denna grundsyn på vårt kristna lif — lifvet sedt under
kallelsens aspekt — just genom det innerliga samband med
den gudomliga uppenbarelsen, som är dess grund, oss en
så frimodig och tröstefull blick på det kristna lifvet, som
ingen asketisk sedlighet kan gifva, ja, som denna i stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
