Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteraturanmälan.
W, Gflawe: Die Hellenisierung des Christentums in der
Geschichte der TJieologie von Luther bis anf die Gegenwart.
Berlin 1912. 340 sidor. Trowitzsch & Sohn.
Tanken på en kristendomens hellenisering — d. v. s. på
en process, hvarigenom kristendomen rönt ett afgörande
inflytande från antikens kultur och religiösa åskådningar under de
första århundradena, då dess kult och religiösa praxis vunno
sin utbildning och då dess sanningar fixerades af kyrkofäderna
och i konciliernas dogmer — hör till dem, som ofta få gälla
såsom i särskild mening moderna. Och dock kan intet vara
oriktigare. Få af den teologiska forskningens direkt kritiska
linjer ha så gamla anor som just »helleniseringstanken» eller
kunna följas i så obruten historisk kontinuitet som denna.
Upplysningen — eljest den kritiska forskningens vagga —fann
här redan före sig en aktningsvärd själfständighet och mognad,
och dess teologi kunde därför bringa problemet till en relativ
lösning. Helleniseringsbegreppet kan ej sägas ha präglats
förrän med den nyare tidens inbrott. Men här möta vi dess
genetiska förutsättningar dels i reformationen med dess kritik
af traditionen, dels i humanismen, hvarigenom öfver hufvud den
klassiska forntiden och därmed hellenismen först rycktes i en
gripbar närhet. Väl hade man tidigare sökt finna vissa
paralleller mellan kristendomen och speciellt platonismen, men
ett afhängighetsförhållande hade man aldrig vågat ponera.
Helleniseringstankens roll i teologiens historia bör ej
underskattas. Väl har helt visst en hänsynslös kriticism med
kyrkopolitiska intentioner ofta kommit oro och kyrklig strid åstad,
men å andra sidan har säkerligen denna tanke i sin mån
bidragit att bl. a. bevara och utveckla möjligheten för en sannare
uppfattning af dogmerna genom tider, då den traditionella
bundenheten var som störst.
Glawes arbete ger oss en intressant inblick i problemets
historia, sådan denna ter sig alltifrån de första sporadiska
antydningarna hos reformationstidens män och sedan under infly-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
