Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 K. V. ZETTERSTÉEN
I betraktande af arabiskans oerhörda ord- och
betydelserikedom vore det orimligt att begära, att de inhemska
arabiska lexikograferna skulle kunna åstadkomma någon
fullständigare utredning af de skiftande betydelsernas utveckling
ur hvarandra, och detta har ej heller varit möjligt för deras
europeiska efterföljare, ehuru t. ex. Fleischek uträttat icke
så litet på detta område. För en utförligare behandling
häraf skulle fordras helt andra specialundersökningar än vi
på vetenskapens nuvarande ståndpunkt äga. Också ha de
hebreiska lexikograferna ibland på måfå tagit någon betydelse
hos ett arabiskt ord, som sedan fullkomligt godtyckligt
tagits till utgångspunkt för etymologiska spekulationer. Redan
Gesenius hade varnat för öfverdrifter i detta afseende, och
vådorna häraf skildras i annat sammanhang äfven af Lagus
med följande ord1: u ’Ocean’, Qåmtis, kallas med skäl
Firu-sabadis samt derefter hvarje på fullständighet syftande
Arabiskt glossarium; i sjelfva verket befinna sig blicken och
tanken här som på ett villande haf, och det så mycket
ound-vikligare, emedan den Arabiska lexikografin visat nog
grundligt förakt för språkbrukets ensamt säkra kompass. Hvilken
inbjudande tummelplats för det på äfventyr stadda
komparativa fribyteriet!" Också blef följden den, att de vidlyftiga
redogörelserna för betydelseutvecklingen uteslötos i de senare
editionerna af Gesenii lexikon.
Redan 1808 hade Rossi i sitt koptiska lexikon
Etymolo-gice cegyptiacw påpekat likheter mellan koptiskan och
hebreiskan, men den förste, som underkastade detta spörsmål någon
närmare granskning, var Benfey.2 Sedermera upptogs
frågan af Almkvist, som i sitt ofvan citerade arbete Den
semitiska språkstammens pronomen behandlade icke blott
egyptiskans, utan äfven den berberska och den kuschitiska
gruppens förhållande till den semitiska språkstammen. Någon
fullständig redogörelse kan här ej komma i fråga; det torde
vara tillräckligt att anföra några enstaka punkter, som på-
1 Lärokurs i Arabiska språket, Helsingfors 1869—1878, I, s. 35.
2 tlber das Verhältniss der ägypiischen Sprache zum semitischen
Sprachstamme, Leipzig 1844.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
