Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 K. V. ZETTERSTÉEN
grammatisk öfverensstämmelse, och att u Vergleichung von
semitischen und indogermanischen Worten charakterisirt
sich als dilettantenhafter Unfug".1 Den rena dilettantismen
har emellertid icke kunnat låta detta kapitel vara i fred, och
vid Uppsala universitet ventilerades år 1860 en mycket
bekant afhandling med titel Om den babyloniska förbistring en,
ett försök i vår tids språkforskning, hvars utan tvifvel
mycket anspråkslöse författare uppenbarligen saknade de mest
elementära förutsättningar för att lösa den uppgift, han i
största välmening åtagit sig. Det språkliga materialet
bestod blott i de tre första verserna af Jesajas profetia, och
det torde då icke väcka förvåning, att resultatet ej blef
synnerligen lyckligt. Följande utdrag torde icke sakna intresse:
"Husdjur.
Vinstgifvande och nyttigt, om ock icke enligt vanlig
landtbrukare-beräkning, är det för språkforskaren att vårda
sig om denna rika ordklass. Hebreiskan har åtminstone
fyra namn för häst, fem för den så kallade hornboskapen,
sju eller åtta för getslägtet, minst tio för fåren. Bevisar
denna frikostighet en synnerlig förkärlek för dessa, så är
måhända föraktet för den såsom oren ansedde hunden
uttryckt derigenom, att för hela detta slägte, som i våra
länder så mångfaldigt benämnes och indelas, i H. blott finnes
ett, och dertill ett fult namn, nemligen
3^3, hvilket både till det yttre och inre synes kunna
motsvara gläfs. Ännu närmare belyses de Semitiske
hundarnes historia af den omständigheten, att ordet, både ensamt
och i sammanställningarne död hund, hundhufvud,
förekommer såsom betecknande något föraktligt, jfr 6.
hvarjemte Muhamedanerne än i dag kalla en Christen
hund.
Vi tro det icke bero hvarken på en slump, eller på en
naturnödvändighet, eller på öfverenskommelse, eller på na-
1 Anf. arb. s. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
