Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HISTORISKA SITUATIONENS BETYDELSE ETC. 63
3:12). — Väl hafva de mången gång tagit miste i sina
försök att tolka världsskeendets gåtor, väl hafva mången gång
händelserna gått en annan riktning än de menat, men detta
har icke kunnat rubba deras öfvertygelse; än se de däri ett
sista nådestillfälle för folket från Herren; eller ock hafva
de illa tydt historien; och vi måste också erinra oss, att
deras förutsägelser i allmänhet varit af hypotetisk natur:
bortfaller förutsättningen, Israels ogudaktighet, så bortfaller
ju också följden, straffet.
Och huru fast denna öfvertygelse är hos dem, visar sig
också däri, att de icke blott tolka historien, utan också
mena sig kunna skapa den. De symboliska
framställningar (en Jesajas uppträdande såsom fånge, en Jeremias
bärande af ett ok o. s. v.), som vi icke sällan höra talas om, äro
icke blott symboler utan begynna s. a. s. det, som skall
ske, och äro också därigenom underpanter på att profetian
skall gå i uppfyllelse.
Men icke blott dessa stora för alla profeter
gemensamma grundtankar ha profeterna uttalat i anslutning till
historien, också de mera individuella tankar, som de
haft att förkunna sitt folk hvar för sig, mena de sig hafva
fått på samma sätt. Historien är icke blott det, som ger
anledning till profeternas förkunnelse, den är också det,
som gifvit oss något, som man skulle kunna kalla en
profetians historia. Ty olikheten i profeternas förkunnelse
beror icke blott på olikheten i individualitet o. d.; utan
också därpå, att den historia, ur hvilken de utläsa sin
förkunnelse, ständigt är olika. Och det, som den ena profeten
har förmer än de föregående, det menar han sig ofta hafva
fått just från sin egen historia, det är från den han fått,
hvad som är nytt och originellt. Och ofta kunna vi icke
heller finna bättre förklaringsgrunder därför.
Grundtemat i Arnös’ förkunnelse var, såsom vi redan i
ett annat sammanhang betonat: fiat justitia, pereat Israel.
Men redan hos hans närmaste efterföljare, hos Hosea,
kunna vi finna en ej obetydlig förskjutning i tanke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>