Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
LITTERATURANMÄLAN 75
Mot författarens uppfattning af »folkspråk» och hvad
därtill hör torde ett och annat vara att invända. Detta begrepp
får naturligtvis ej användas som generell förklaring för de
olika företeelserna i xoivtj. I § 4 framhålles, att »vulgäre
Hede weise» är mycket mottaglig för främmande inflytande. Men
semitismerna i Nya Testamentet ha väl en annan grund:
omgifningen, kulturellt inflytande, nationellt språkligt substrat
eller hur man vill uttrycka det. Att stilistiska och puristiska
åsikter ofta göra sig gällande i högre prosa, är delvis en
annan sak. — I § 126 talas om grunderna till olikheten i det
klassiska och nytestamentliga ordförrådet; det talas om
böjelsen för mera drastiska uttryck, såsom Tporfsiv för åafrieiv (jfr
latinets manducaré), och därjämte om förskjutning, resp.
förflack-ning af betydelsen. Vore det ej bättre att med det sistnämnda
sidoordna en uppåtgående tendens i betydelsen i stället för
denna underliga böjelse för det drastiska? Dylikt möter ju i
alla språk. — I § 281 antages, att 1. och 2. personen singularis
i fråga om ett allmänt subjekt är en egendomlighet hos lifligt
umgängesspråk. Det är väl ändå knappast fallet med en, som
det synes, så litterär företeelse.
Mycket principiellt nytt få vi ej genom Debrunners
bearbetning. Det är ej heller möjligt utan vidare och djupare
forskning både på det gamla och det nyvunna området. Men
Blass’ grammatik häfdar äfven i sin nya form sitt gamla
anseende som en sakrik och säker handledning i det
nytestamentliga språket och har i vissa afseenden blifvit mera
lättillgänglig än i Blass’ egen något stela form.
Gunnar Rudberg.
Gillis P:son Wetter: Charis. Ein Beitrag zur Geschichte
des ältesten Christentums. Leipzig 1913. (Untersuchungen
zum Neuen Testament herausgegeben von Hans Windisch,
Ref t 5). 224 sidor. Pris: M. 7.
Den unge svenske teolog, som 1912 debuterade med en
afhandling benämnd »Der Vergeltungsgedanke bei Paulus
(se Bibelforskaren 1913, femte häftet), utgaf under senare
hälften af förra året en ny på tyska affattad afhandling öfver
ett annat betydelsefullt nytestamentligt begrepp, begreppet
Charis.
Författaren vill hafva sin afhandling förstådd såsom en
undersökning af ordet Charis, ej tilläfventyrs af Nya
Testamentets lära om »nåden» i häfdvunnen mening. Detta bör
ihågkommas vid studiet af afhandlingen, enär man i annat fall
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
