Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 4 LITTERATUKANMÄLAN
som är van vid de äldre upplagorna. — Bearbetarens indelning i
punkter är, som sagdt, ej gjord endast efter logiska
synpunkter, men den blir ibland nästan störande genom sitt
sönderplockande af ett resonemang, som knappast tarfvar en sådan
indelning. Jfr. t. ex. § 5 om latinismerna, § 293 om relativa
Pronomina och § 353 (elvat, med pres. particip).
Hvad sakliga anmärkningar beträffar, vill jag påpeka
inkonsekvensen i fråga om hänvisningar till det äldre språket,
särskildt attiskan. Här har ju framför allt språkmannen, men
väl äfven teologen ett intresse att bevaka; arbetets karaktär
af nytestamentlig grammatik behöfde ej förryckas genom ett
något ökadt antal hänvisningar till belägg eller
språkvetenskaplig litteratur. Här saknar man nog ett och annat redan
hos Blass, och bearbetningen har i allmänhet ej afhjälpt
bristen. Några exempel! Att -Tspcos såsom adverbialt
komparativ-suffix finns i attiskan, framgår ej tydligt af § 102; en aor. I
som åpuoaa (§ 75) finns äfven i att. — jfr. Platons Phaidon
113 D; likaså éxXi#7]v (§ 76). »Genitivder Eigenschaft» (§ 165;
0 fxa|io)vas tyjs aSwtias o. d.) skulle nog kunna belysas med
vissa paralleller ur klassisk prosa. För artikel framför
indirekt fråga hos Lukas kunde vissa analoga företeelser i
attiskan ha. anförts (/rep otx <3>aiöcov 6 <f>ouStov souv Plåt. Phaid. 102
C). — Öfver hufvud taget förefaller det mig, som om de
egenheter i klassisk grekiska, som, ofta under semitisk påverkan,
utvecklats i %oirq (t. ex. sv i instrumental betydelse), betonats
alltför litet.
Naturligtvis kräfves noggrannhet och försiktighet vid
anförande af parallellföreteelser. Blass var i detta afseende
mycket pålitlig, men en del uppgifter, som kommit in i fjärde
upplagan från annat håll, tåla nog att pröfvas. Så uppges i
§ 73 (efter Helbing), att pres. YpTjYopsiv förekommer redan hos
Aristoteles. Undersöker man förhållandet, finner man
emellertid, att det träffas endast i rcepi <poTä>v, som visserligen står i
vår Aristoteles-corpus, men är en medeltida
tillbakaöfversätt-ning från en arabisk text via latinet! — I detta samband kan
påpekas den egendomliga uppgiften i § 47, att i ialfapsatv
(Lukas 24,4 enl. flera handskrifter, äfven Acta l,i o) dativändelsen
s. a. s. är tillfogad än en gång. Till hvad? Tydligen ej till
iatHjai af éa{b]£. Vi få naturligtvis utgå från iaihjais med den
1 senare tid vanliga afledningen. l Men det kan här ej vara
fråga om att i detalj genomgå det väldiga materialet; det må
vara nog med ett par exempel.
1 Ordet finns också i LXX och annorstädes (Helbing s. 116).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
