Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 ERLING EIDEM
kristenförföljaren, var utgången för de till Messias-sekten
affallne lätt att förutse.
Så finna vi i dessa ängslans dagar en "lärjunge" på
sina knän i bön till sin Herre. Då står plötsligt denne
Herre fram för hans öga; det är en öfverraskande
befallning, som ljuder från Herrens läppar: "Ananias, stå upp
och gå till den gata, som kallas Raka gatan, och fråga i
Judas’ hus efter en man vid namn Saulus från Tarsus. Ty
se han beder; och i en syn har han sett, huru en man vid
namn Ånanias kom in och lade händerna på honom, för att
han skulle få sin syn igen* (Act. 9: 11 f.). Hur händelserna
vidare utvecklade sig, känna vi alla — det berättas i
Apostlagärningarnas 9 kap.
Med det hittills sagda har jag haft ett tvåfaldigt syfte.
Först att genom exemplifikation medelst en enstaka ort,
Damaskus, antyda hvad som gäller om hela imperiet: bönen
till gudomliga makter är helt visst ej förstummad i den
hedniska världen vid den tid, som vi med ett djupsinnigt
Paulus-ord pläga kalla "tidens fullbordan" (Gal. 4: 4);
tvärtom "trefvar" man, såsom det heter i det berömda
Areopag-talet (Act. 17: 27), öfverallt efter Gud. Att betrakta denna
tidsålder som en afgrund af irreligiositet är helt säkert oriktigt.
Det andra syftemålet är att i ett bibelord vinna
orientering för det, som jag skulle vilja säga vid detta tillfälle,
finna en devis eller ett ingångsspråk, för att uttrycka saken
predikomässigt. Devisen blir: Paulus beder. Det är ett blad
ur bönens historia in praxi, jag i enkelhet vill ge, ej någon
spekulativ utredning af bönens problem, ej heller en
redogörelse för apostelns teoretiska uppfattning af densamma,
så vida man kan framvinna en sådan ur de paulinska
utsagorna. Denna historiska betraktelse behöfver ju ej
utesluta, att vi låta vår devis föregås af en uppmaning,
likartad med den, som en gång ljöd till Ananias: gå du och
sök Paulus, ty se han beder! Så gestaltar sig ju
öfverhufvud hvarje religiös eller etisk lifsbild tiU ett praktiskt
kom-och-se~bevis och samtidigt därmed till en
gå-och-gör-samma-lunda-uppfordran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
