Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 LITTEKATURANMÄLAN
af de förmögnare samhällsklassernas öfvermod och
mammonstjänst. Med dessa tankar i hjärtat kom jag till Berlin»...
Här satte han genast i gång den kristligt sociala rörelsen 1878.
Därom säger han (s. 165): »Vårt program af år 1878
innehöll de nödvändigaste reformkrafven, då ännu ingen tänkte på
en praktisk socialpolitik i stor stil, men dessa kraf baserade
sig alla på den bestående samhällsordningen, om ock med
djupt ingripande förbättringsplaner... Vi fordrade obligatorisk
skiljedom vid arbetstvister, invalid-, ålderdoms-, änke- och
barn-försäkring, förbud mot söndagsarbete samt mot mödrars
och barns arbete vid fabrikerna, dessutom en normalarbetstid
inom olika fack, bostadslagar, ockerlagar, utsträckning af statens
verksamhet som arbetsgifvare, progressiv inkomst- och arf-skatt,
börs- och lyx-skatt»... Detta var ju långt gående fordringar
för den tiden. Men många af dem ha genomförts i Tyskland
(och äfven annorstädes) trots allt motstånd och trots
beskyllningen för socialism. »Men — säger Stöcker — socialism
och socialdemokrati äro himmelsvidt skilda från hvarandra
(s. 202). Socialismen är en samhällsuppfattning, som lämnar
fosterland och öfverhet, äktenskap och egendomsbesittning i
fred; blott den falska socialismen förkastar dessa grundvalar
inom mänskligheten.» Man ser häraf tydligt, hvarför Stöcker
bekämpar socialdemokratien. — Men den som närmare vill
lära känna Stöckers idéer, hans strid, segrar och motgångar,
må läsa igenom den här anmälda boken, som väl kan sägas
vara en bok för dagen.
L. B.
E. Biggenbach: Der Brief an die Hebräer, Leipzig,
A. Deichert, 1913 (Kommentar zum Neuen Testament
her-ausgegeben von Ih. Zahn, Band XIV), LI, 460 sid.
Pris: h. Mk. 12, b. Mk. 13,50.
Hebreerbrefvet är en af de mest problemrika af de
nytestamentliga skrifterna. Angående t. o. m. de som det kan
synas mest elementära frågorna befinner sig vetenskapen i det
ovissa. Hvem är brefvets författare, hvar äro dess läsare att
söka, är det skrifvet före eller efter Jerusalems förstöring,
förutsätter det såsom sina läsare hedningkristna eller
jude-kristna? Se där en hel rad spörsmål, om hvilka man
alltjämt tvistar inom den nytestamentliga forskningen. Ja t. o. m.
i den äldsta kyrkan gjorde sig högst olika meningar gällande
angående detta bref, hvarom kanonhistorien bär vittne.
Det kan icke sägas, att Riggenbach i allmänhet fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
