Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTEEATUEANMÄLAN 237
dragit några väsentligt nya synpunkter för lösningen af de
problem, som äro förknippade med hebreerbrefvet. Sansadt
och försiktigt väger han mestadels olika meningar mot hvarandra
och bestämmer sig så för den enligt hans åsikt mest sannolika.
Hvad beträffar frågan om brefvets författare af visar förf.
med alla nyare forskare den gamla österländska kyrkans
tradition, att Paulus skulle vara auktor till brefvet. Likaså den
af Luther häfdade uppfattningen, att Apollos skulle ha skrifvit
brefvet. Det som talar emot denna teori är, framhåller
Rig-genbach med rätta, att den saknar allt stöd i gammalkristen
tradition. Utan att våga något mera än en förmodan lutar
förf. snarast å Barnabashypotesen. Ett stöd har denna teori
i verklig tradition, om hvilken Tertullianus bär vittne. I
motsats till Zahn, som i sin inledning gör gällande, att
Tertullianus härvid icke återger en västerländsk eller romersk
kyrklig uppfattning, utan den inom montanismen och i Mindre
Asien rådande, häfdar Riggenbach, att Tertullianus just
återger den i Rom rådande meningen. Att Barnabas af den
västerländska kyrkan antagits såsom författare, får ett starkt stöd,
om det förhåller sig med de af Batiffol 1900 publicerade
latinska predikningarna (Tractatus Origenis de libris ss.
scrip-turarum) så som Riggenbach förmenar, då han säger:
»Kontroversen öfver författaren till Tractatus har fört till det
resultat, att med stor sannolikhet Gregorius af Eliberis kan gälla
såsom upphofsman till dessa predikningar». Oberoende af
Tertullianus’ vittnesbörd skulle alltså äfven en annan västerlänning
borga för befintligheten af en Barnabastradition inom kyrkans
västerländska hälft. Med någon säkerhet kan frågan om
Hebreer-brefvets författare alltjämt icke besvaras. Det kan dock ej
förnekas, att genom Riggenbachs framställning en åtminstone
något fastare grund är lagd för Barnabashypotesen än förut.
Beträffande brefvets läsare bekänner sig Riggenbach till
den gamla uppfattningen, att läsarna äro judekristna.
»Brefvets judekristna adress är icke en gammal villfarelse, utan en
i senare tider misskänd sanning, till hvilken man nödvändigt
måste återvända, om man icke vill stänga sig ute från ett
historiskt förstående af brefvet». Situationen bland läsarna är
sådan, att de sväfva i fara att helt gå miste om sin religiösa
tro och hamna i religiös och sedlig död. Förf. är böjd för att
förlägga tidpunkten för brefvets författande före Jerusalems
förstöring. Låge denna genomgripande händelse till tiden före
brefvet, vore det svårt att förstå, att i brefvet ingen som helst
antydan om denna katastrof är att finna.
Hvar äro läsarna att söka? Riggenbach pröfvar den ena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
