Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 LITTERATURANMÄLAN
lif, som harmonierar med deras eget. Medlen äro textkritik,
arkeologi, litteraturkritik, estetiska och teologiska insikter.
I den tredje uppsatsen som behandlar »den israelitiska
litteraturhistoriens grundproblem», inför han oss närmare i den
religionshistoriska skolans sätt att behandla Gamla testamentet.
Hufvudsaken är ej att utrannsaka de olika böckernas uppkomst,
deras källurkunder m. m., utan det gäller att komma
underfund med de olika litteraturarternas utveckling. Härvid
märkas de två hufvudarterna prosa och poesi. Till den prosaiska
litteraturen räknar han gudaberättelser, primitiva och folkliga
sägner, andliga legender och historiska berättelser i egentlig
mening. Till poesien höra profetutsagor, vishetsspråk och
lyriska dikter (världsliga, såsom kärlekssånger, bröllopssånger,
konungssånger; samt andliga, såsom hymner, klagosånger,
tacksägelsesånger, eskatologiska psalmer etc.)
De följande uppsatserna (Simson, Ruth, Psalmerna,
Psal-misternas eskatologi, Egyptiska paralleler till Gamla
testamentet, Egyptiska tacksägelsepsalmer, Jensens Gilgameshepos,
Salomos visor) utgöra tillämpningar af en sådan litteratur- och
religionshistorisk forskning inom särskilda trängre områden.
Sägnerna om Simson ha gått från mun till mun och så
småningom utvidgats till en hel »sagokrans». »Simson såsom
en Herrens nasir är en tämligen sen framställning af denna
gestalt» (s. 46). Hans barndomshistoria bör betraktas som en
efteråt tillbyggd portal och kan därför ej räknas till den
egentliga Simsonlegenden. Gunkel förkastar den uppfattning af
Simson, enligt hvilken den väldige hjälten skulle vara en slags
solgudomlighet (Simson kommer dock af ordet Shemesh=sol).
Berättelsen om Ruth hör till de vackraste styckena i
Gamla testamentets prosalitteratur. Ruths trofasta
hängifvenhet och Boas’ högsinta välvilja utgöra hufvudmotiven i
framställningen. Personkarakteristiken gifves emellertid endast
indirekt: tankar och känslor framträda i personernas handlingar
och yttranden. Trots de många ojämnheterna i berättelsen
anser ej Gunkel det nödigt att antaga olika källurkunder.
»Man må ej ansätta en enkel folklig historia med krafvet på
vetenskaplig noggrannhet» (s. 83).
Man finner i Gamla testamentet två slags legender
beträffande omfattningen, nämligen först smärre sägner, t. ex.
sägnen om tornet i Babel; för det andra utförligare legender,
såsom berättelsen om Ruth och om Josef. De senare tillhöra
enligt Gunkel en senare tid. Särskildt tydligt framgår detta
af den plats, som Ruths bok erhållit i den hebräiska bibeln.
Främst bland den poetiska litteraturen i bibeln står Psal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
