Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTEKATURANMÄLAN 323
tåren. För att förstå denna litteraturart är af nöden att man
infogar den i hela det omfattande material af samma slag, som
numera står oss till buds såväl i öfriga böcker i Gamla
testamentet som i babyloniernas och egyptiernas lyriska diktning.
»Genom de geniala upptäckterna af germanisten Edvard Sievers
har man lyckats återfinna den hebreiska metriken» (s. 92).
Psalmdiktningen går enligt Gunkel långt tillbaka i tiden,
äfven om ej öfverskrifterna i Psaltaren kunna anses pålitliga.
Det påståendet, »att psalmdiktningen i Israel uppstått först
under den babyloniska fångenskapen, är alldeles oriktigt» (s. 97).
De psalmer, som framhålla offerkultens ringa värde i
jämförelse med hjärtats andliga offer, äro tydligen ett uttryck för
den profetiska förkunnelsens verkningar, under det att de
egentliga kultpsalmerna i stort sedt måste betraktas som
förprofetiska.
Jensens »panbabylonism» får ej något erkännande af
Gunkel, som dock så ofta framhållit den babyloniska kulturens
inverkan på bibelns böcker. Den jämförande
religionsforskningen får ej lämna fantasien alltför fria tyglar.
Jensensamman-ställer det blod, hvartill Nilens vatten förvandlades, med det
blod, som flöt ur det mytologiska lejonet i Gilgamesh sagan.
Röfvarna på korset erinra enligt Jensen om de två hofmännen
vid Faraos hof, hvilka gjorde honom uppmärksamma på Josef.
Det fordras stor själföfvervinnelse, säger Gunkel (s. 155), att
genomläsa en sådan bok som Jensens. »Måtte assyriologerna
återigen blifva, hvad de en gång varit och i några fall ännu
äro, högst välkomna medhjälpare vid lösandet af våra
problem!» (s. 163).
Salomos visor foder) tillhöra den kristna tidräkningen och
utgöra ett uttryck för den religionsblandning inom det romerska
riket, som äfven inom Nya testamentet kan spåras, men som
tydligast framträder inom gnosticismen. Åtskilliga af dessa
sånger anföras och analyseras af Gunkel. De äga sitt särskilda
intresse därför, att gamla förteckningar öfver bibelns böcker
äfven uppräkna dessa psalmer. Ur 42:a sången må här
följande strof anföras:
»Förbarma dig öfver oss, Guds son,
handla med oss efter din godhet!
För oss ut ur mörkrets bojor,
öppna för oss fängelsets port, att vi må ut!
Ty vi se, att vår död ej når dig mer.
Låt oss då befrias med dig, du vår förlossare!»
Härmed ha vi gifvit en liten axplockning ur Gunkels
innehållsrika bok, som väl förtjänar ett grundligare studium.
L B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
