Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFETERNAS POLITISKT-SOCIALA FÖRKUNNELSE 411
till sin häpnad, att det, i betraktande af att dödststraff i
Moses lag är föreskrifvet för afguderi, hädelse och trolldom,
och att den helige Paulus anförtrott svärdet åt kristna
öfverhetspersoner, synes honom svårt att anse den s. k.
religionsförföljelsen i Spanien som orättfärdig (G. A. Smith, »Modern
Oiticism and the Preaching of the Old Testament», sid. 24).
Men en sådan uppfattning har ingalunda varit inskränkt
till den romerska kyrkan utan med järnhård konsekvens
tillämpats också inom de protestantiska, t. ex. af puritanerna
både i England och Amerika, hvilka under åberopande af
förhållandena i det gamla Israel ådagalagt en hårdhet och
ofördragsamhet, t. ex. vid behandlingen af slafvar och i
försvaret af slafveriet, eller vid behandling af missdådare, som
icke står den romerska kyrkans praxis efter — för att nu
icke tala om, huru man äfven hos oss med stöd af Moses lag
betett sig under häxväsendets tider, tider som icke ligga så
värst långt borta från vår egen.
När man besinnar allt detta, då kan man förstå, hur
en framstående engelsk historiker, Goldwin Smith, kunnat
beteckna Gamla Testamentet som »en kvarnsten, bunden
om kristendomens hals» (G. A. Smith, a. a. sid. 25). Man
kan förstå ett sådant yttrande, men icke försvara det, ty
det äger sitt berättigande endast om ett ohistoriskt
betraktelsesätt af Gamla Testamentet.
Dessutom må man icke förgäta ett annat lika viktigt
historiskt sakförhållande, nämligen att Gamla Testamentet,
framför allt profeterna, i icke ringa grad fått tjäna till stöd
för dem, som velat stäfja konungars tyranniska vilja eller
förfäktat statsmaktens rätt gent emot en öfvermäktig kyrka
eller folkets rätt gent emot en autokratisk konungamakt.
Det som gör detta sakförhållande märkligt och lärorikt är,
att de som kämpat för frihet med Gamla Testamentet i hand
ofta haft att vända sig mot sådana, som för sitt motstånd
företrädesvis åberopat sig på det Nya.
Det har icke haft så litet att betyda för ett kristligt
samhällsskick, att t. ex. en man sådan som Johannes af
Salisbury, som ifråga om kyrkans och prästernas ställning är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
