Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFETERNAS POLITISKT-SOCIALÅ FÖRKUNNELSE 413
Ett ännu starkare bevis på hvilken roll
gammal-testa-mentliga tankar spelat i Luthers stora kamp mot den
romerska kyrkan ligger redan i titeln till hans nästa stora
reformatoriska skrift De captivitate babylonica prceludium.
Om han förut varit benägen att medgifva påfvedömet en
viss rätt som en mänsklig ordning, så har han nu 1520
kommit till den insikten, att det representerar Babylons rike
och den väldige jägaren Nimrods verk. Här använder han
ock gent emot Rom jämte Nya Testamentets utsagor en
hel del af profeternas bestraffande ord mot prästerna och
de höga i Israel, såsom Hos. 4: 6, Am. 6: 1.
Högeligen betydelsefull är Luthers ställning till Moses
lag. Liksom Calvin kan han säga, att profeterna egentligen
endast utlägga hvad Mose sagt i sin lag, och att Moses
»Ampt und Lehre sollt währen bis auf Christum und alsdenn
aufhören» (beviset hämtas bl. a. från Deut. 18, förordet
till Gamla Testamentet 1523). I följd häraf angår judarnas
lag icke de kristna, menar Luther, och han opponerar sig
mot dem, som vilja ersätta kejsarens lagar med de mosaiska.
Statens lagar ha enligt honom en själfständig upprinnelse,
därför att staten är en själfständig ordning, som Gud
fastställt. I dessa tankar, som väl få sin förklaring främst ur
Luthers djupa religiösa erfarenhet af lagen som en
tuktomästare till Kristus och därnäst ur hans vetenskapliga
skarpblick för det Nya Testamentets artskillnad från det Gamla,
ligger förklaringen till den lutherska kyrkans ställning till
staten.
I den reformerta kyrkan skymdes blicken för den djupa
olikheten mellan Gamla och Nya Testamentet. Det
religiösa lifvet fick därför här i mångt och mycket en lagisk
karaktär, och det kyrkliga samfundet antog i följd däraf
en teokratisk form. Därigenom uppstodo skarpa konflikter
mellan kyrkorna och statsmakten, och vid dessa konflikter
kom nu Gamla Testamentet, ej minst profeterna, att spela
en stor roll. Medan Luther hänvisar till Gamla Testamentet
och till profeternas ord för att nedslå den romerska kyrkans
höghetsanspråk och använder Nya Testamentet för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
