Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454 D. FEHRMAN
nerande uppslagen i första bandet gifvit förhoppning om, men det
skulle kanske betyda en lika stor förlust, om ej detta andra
band kommit till, just sådant det är.
Betraktas hvart band för sig, torde det vara svårt att
afgöra, hvilketdera som står högst. Samtliga granskare vitsorda
den utomordentliga vederhäftighet, som präglar arbetet, dess
rikedom på tankar och förf:s lyckliga utnyttjande af material,
som förut legat obegagnadt. Loofs uttalar sin beundran öfver
den systematiska begåfning, som Ritschl öfverallt ger prof på.
Just den omständigheten, att förf. i så hög grad är
systematiker, ger boken ett speciellt värde utöfver det, som en
ny-behandling af materialet redan skulle ha. Denna träning har
dessutom skärpt hans blick och möjliggjort en mångfald fina
och gifvande uppslag.
För enskildheterna i sin forskning har Ritschl skördat
rikligt erkännande. Bland sådana punkter, som man särskildt
funnit anledning uppmärksamma, må ett antal nämnas. Dit
höra kap. VI (Luthers uppfattning af Skriften, där de anförda
citaten ur Luthers skrifter 1517—22 göra sannolikt, att hans
senare bibellära förelegat redan under hans tidigare
reformatoriska period och sålunda ej innebär någon förskjutning i hans
tänkesätt, Beth, Literarisches Centralblatt fur Deutscbland 1910;
så äfven W. Köhler, Th. Jahresbericht 1909, fast han finner
Ritschl gå väl långt i betoning af denna enhetlighet);
traditionalismen som släktdrags mellan Melanchtonsk och Calvinsk
åskådning (Kattenbusch). Öfverhufvudtaget är det första gången
en så grundlig behandling af den gammalprotestantiska
inspirationsläran och traditionalismen i deras genesis och utveckling
förekommer i litteraturen (Loofs). Detta hindrar dock ej vissa
detaljanmärkningar (jfr nedan).
Framställningen af Luthers och Melanchtons teologi (bd
II) får varma loford. (En punkt af särskildt intresse är
para-doxien i Luthers trosbegrepp, kap. XXVIII; Hupfeld, Th.
Li-teraturblatt 1912.) Äfven de, som önskat det dogmhistoriska
syftet bättre tillvarataget, sträcka vapen inför de betydande
prestationer, som här föreligga. — Vid de filippistiska striderna
koncentrerar sig förf. starkare på sin rent dogmhistoriska
uppgift (måhända blott med för snäf begränsning till
rättfärdiggörelsetanken), och utvecklingslinjerna framträda med
större klarhet. Här framstår enligt Undertecknads mening på
ett särskildt sätt värdet af den uttömmande utredning af
rättfärdiggörelsetanken och därmed besläktade ämnen, som Ritschl
förutskickat. Hvad han gifvit utöfver sina föregångare torde
till största delen ha möjliggjorts därigenom, att han med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
