Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROTESTANTISK DOGMHISTORIA I LJUSET AF MODERN FORSKNING 455
energi som ingen före honom anknutit dessa frågor till just
det, som är den bärande grundvalen i den ursprungliga
lutherska tankevärlden. Utan den nya belysning, han åstadkommit
öfver dess problem, hade den fördjupade uppfattningen af den
följande utvecklingen varit otänkbar. En jämförelse mellan de
resp. partierna visar detta med full tydlighet. Hupfeld (Th.
Literaturblatt 1912) har särskildt fästat sig vid den förträffligt
utförda hypotesen, hur de osianderska striderna indirekt ledde
till ett nomistiskt fattadt gudsbegrepp (jfr ofvan sid. 382).
Liknande bevis på Ritschls förmåga af skarpa iakttagelser, af
blick för de enskilda företeelserna i deras typiska verkningar
skulle kunna anföras i mängd.
Det är långt ifrån meningen att omge Ritschl med någon
slags gloria af ofelbarhet. Villigt medges, att hans
framställning bjuder på sådant, där man med rätt eller orätt ej känner
sig öfvertygad. Med den förmåga han besitter att åstadkomma
nya uppslag, uppslag, som ej sällan leda till ganska
tillspetsade problemställningar, är opposition endast hvad man kan
vänta — och önska. Men kritiken må förbehållas åt dem, som
intaga den ställningen, att de kunna bedöma hans idéer utifrån
egna forskningsresultat.
Vi ha sett, att redan hans grunduppfattning om sin uppgift
och sitt ämne mött motsägelser. Bland invändningar vid mera
speciella frågor må främst antecknas förebråelsen för allt för
abstrakta klassifikationer, när Ritschl vill återge de olika
nyanserna ifråga om inspirationsteorien. Dessa nyanser äro
nämligen ej att söka i hvar och en särskild författares sätt att
definiera inspirationen. De ge sig till känna först i deras olika
sätt att praktiskt göra bruk af Skriften, i den mer eller
mindre lagiska tendens, den större eller mindre fullständighet,
hvarmed man ur bibeln hämtar »färdiga läror». Ritschl är
visserligen ej främmande för dessa synpunkter, men de ha ej trädt
fram, så som de borde.
Ritschl framställer J. Gerhard som fulländare af
verbalin-spirationsteorien. Häremot invänder Kattenbusch, att den först
i och med de efter Gerhard följande striderna fick sin typiska
tillspetsning.
Vidare möter oss det utomordentligt intressanta parti, där
Ritschl fastställer motsatsen mellan biblicism och traditionalism
såsom en motsats mellan Luther och Melanchton. Hur
medryckande tankegången än verkar, låter det sig kanske ej
förnekas, att det gemensamma i Luthers och Melanchtons
ställning till bibel och tradition något kommit till korta för
intresset att klargöra, hvad som skilde dem åt (Weber, Th.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
