Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROTESTANTISK DOGMHISTORIA I LJUSET AF MODERN FORSKNING 457
motivering, och det må t. v. vara nog att konstatera, att den
blifvit gjord. Dock har Ritschl med sin bevisföring vunnit på
sin sida väl så auktoritativa bundsförvanter (bl. a. Kattenbusch),
som framhålla kapitlet om »Guds sannfärdighet såsom
grundtanken i Luthers teologi» såsom synnerligen förtjänstfullt.
En anmärkning är, att Ritschl visar sig allt för mycket
stämd till Melanchtons och filippismens nackdel. Han är i så
fall på ett naturligt sätt predisponerad härtill genom intryck
från A. Ritschl. Denna invändning har framkommit i
anslutning till ifrågavarande partier i bd I och skall måhända
ytterligare frammanas af kapitlen om de filippistiska stridigheterna
i bd II. Säkert är, att han, annat att förtiga, föga sysselsatt
sig med att finna några förmildrande omständigheter.
Där-bredvid verkar det afgjorda partitagandet för gnesiolutheraneroa
måhända öfverraskande. Man måste beundra den pietet, med
hvilken han lyckats utfinna det bärande i deras tankar, men
ser undertecknad rätt, skymtar nog ock mellan raderna en
personlig medkänsla för dessa stridbara kämpar. Och det är ju
långt ifrån oförklarligt, om bäraren af ett namn, till hvilket så
många bittra strider varit knutna, finner försonande moment
just i denna kampstämning hos de gamla lutheranerna, som
i förlitande på sin goda sak aldrig skydde strid och togo emot
hugg med nära nog samma okänslighet, som de utdelade dem.
Hur än skuggor och dagrar fördelats, är emellertid hans
framställning utförd med en sådan skärpa och energi i tankegången,
att man har svårt att undandraga sig dess öfvertygande kraft.
Ur försöket att skipa rättvisa mellan gnesiolutheraner och
filippister framgår (jfr referatet) åtminstone indirekt en
värdesättning af den gnesiolutherska teologiens uppfattning af
begreppet fides salvifica. Här skulle jag vilja fresta på en
erinran. Ritschl har i föregående sammanhang gjort en
karaktäristik af Luthers och Melanchtons trosbegrepp ur
synpunkten af irrationalistiska, resp. intellektualistiska inslag. För
Luther var själfva tron såsom sådan en irrationell funktion. I
vissa fall är den väl behäftad med en formell intellektualism
— dess första ingrediens är försanthållande —, men
verkningarna af denna intellektualism förlora sin udd genom trons
irrationalistiska karaktär (kap. VII). Redan hos Melanchton
uppträder emellertid det irrationalistiska elementet i betydligt
dämpad form. Tron är ej längre en irrationell akt, fast å andra
sidan dess försanthållande riktar sig på mycket, som går
utöfver det raditionellas gränser (kap. XXXII). Man skulle
önskat, att förf. efter samma grunder företagit en granskning af
teologien efter Luthers död. Redan Melanchton är ju ett ex-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
