Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN DOGMATISKA TRADITIONEN VID LUNDS UNIVERSITET 23
samfundsideal, för hvilket det bärande är tanken på, huru
Guds kärlek utöfver alla människolifvets gränser och
beräkningar kallande och samlande går sin väg genom tiderna.
De lundensiska teologerna sågo ock tillräckligt djupt in i
hvad denna tanke måste betyda för den andliga friheten
för att se, att den frihet motsidan talade om och kämpade
för hade mera af frihetens sken än af dess verklighet och
blott alltför lätt hotade att slå om till trångt andligt
förmynderskap. Nu kan det emellertid icke förnekas, att
dock från evangelisk synpunkt vissa brister vidlådde också
det gamla lundensiska kyrkoidealet; och därvid ser man
återigen sammanhanget mellan detta ideal och
nådesbegreppet. Ty när Guds nåd icke alltid konsekvent fattades
på ett klart personligt sätt, utan stundom vid
sakramentsläran kunde få en till en viss grad naturartad biton, så
medförde detta med nödvändighet en öfvervärdering af det
kyrkliga samfundets institutionella sida, särdeles
framträdande i teorierna om det kyrkliga ämbetet. Det skulle
dock helt visst vara en grof orättvisa, om dessa brister
hindrade oss från att till fullo uppskatta den djupgående
betydelse denna lundensiska teologi just genom själfva
sin hufvudtanke haft såväl med hänsyn till den samtida
svenska och allmän-protestantiska situationen som med
hänsyn till ännu icke afslutade efterverkningar.
Den katolska teologien har som bekant alltid med
förkärlek riktat den anmärkningen mot den evangeliska,
att dennas tal om den oförskyllda nåden skulle innebära
en afprutning på det sedliga allvaret. Den dömer här
från sina egna förutsättningar, i det att den själf aldrig
kunnat komma helt loss ifrån att fatta Guds nåd och det
sedliga krafvet såsom två hvarandra balanserande storheter,
därvid ett plus å den ena medför motsvarande
förminskning å den andra. Otvifvelaktigt har faran för ett dylikt
dilemma varit stor äfven för den evangeliska teologien.
Och närmare bestämdt har här denna fara visat sig bestå
däri, att man utgående från tanken på vägen till
gudsgemenskap såsom en allmängiltig och för alla lika väg drif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
