Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»GUDS SON» I DET FJÄRDE EVANGELIET
33
fromhet synnerligen kära gestalter, har den dock åt oss
bevarat åtminstone hufvudkonturerna af deras bild.
Den kanske skarpast markerade är Simon Magerns.
Han har ju också blifvit för den äldsta kyrkan urtypen för
dessa med kristendomen täflande frälsaregestalter. Läsa vi
t. ex. skildringen af honom i den tradition, som blifvit
bevarad i de s. k. apokryfa apostlaakterna, kunna vi
återfinna en hel rad af de drag, som Celsus omnämnt. Simon
påstår sig uttryckligen vara Gud och Guds son, han säger sig
hafva "Guds kraft" (jmfr Celsus’ "gudomlig ande"). Han
är kommen från himlen. Han skall dit återvända. Hans
änglar skola bära honom till himlen. Han fordrar af
människorna tro, han skall straffa med evig vrede dem, som
icke tro på honom, som icke tro honom vara Guds son;
mot dem, som tro på honom, skall han visa sig nådig, o. s. v.
Väl är det sant, att i denna bild äfven insmugit sig
drag, som med största sannoliket stamma från den kristna
traditionen om "kristianernas" frälsare, om Jesus Kristus
såsom Guds son, men att bilden i sin helhet skulle kunna
förklaras därifrån är knappast möjligt. Det vore ju också
oförklarligt, att utan någon verklig anledning den kristna
traditionen läte en dylik gestalt smycka sig med Kristi drag;
här måste ligga en historisk verklighet bakom. Och
dessutom är det oss möjligt att rundt omkring i hellenistisk
fromhet finna drag af denna gestalt. Irenei skildring af
gnostikern Marcus, de manicheiska och mandäiska
traditionerna (om Mani eller om Pseudo-Messias), de
pseudo-clemen-tinska skrifterna, en Lucians hånfulla begabberier öfver t. ex.
Alexander från Abunoteichos eller Peregrinus Proteus gifva
oss dock från olika sidor en mängd enskildheter, som alla
löpa samman i bilden af "Guds son", sådan den tedde sig
för den tidens människor. I synnerhet borde väl Lucians
vittnesbörd vara betydelsefullt. Hos honom möta oss på
olika håll i karikatyrens snedvridna bilder drag, som
otvifvelaktigt höra samman med dessa "Guds söner"; och det
kan anses typiskt, att t. ex. satiren om Peregrinus Proteus
länge varit föremål för olika bedömningar, och forskarna
Bibelforskaren 1915. Häft. 1. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
