Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
LITTERATURANMÄLAN
Den franske kyrkohistorikern eller rättare patristikern
Eugene de Faye (professor vid École des hautes études och
den fria protestantiska teologiska fakulteten i Paris), förut känd
för bland annat en afhandling om Clemens af Alexandria, har
i sitt förra året publicerade stora arbete om gnosticismen
underkastat densamma en förnyad undersökning, som delvis
ställer den i ny belysning. Det egendomliga för de Faye’s
behandling af gnosticismen träder särskildt klart fram mot
bakgrunden af Boussefs uppfattning. Det är så mycket mera
berättigadt att skärskåda de Faye’s framställning af
gnosticismen i dess förhållande till Boussefs som den franske
forskarens arbete, trots all artighet mot den utomordentligt lärde
Göttingenprofessorns lysande undersökningar, dock i vid
utsträckning antager formen af polemik mot de resultat, till hvilka
denne kommit.
För Bousset ter -sig gnosticismen på följande sätt: den
kristna gnosticismen har sitt ursprung i en religiös rörelse af
hednisk gnostisk art. Detta är den primitiva gnosticismen.
Ur detta primitiva gnostiska system ha sedan de olika
gnos-tiska systemen utvecklat sig, under det de i sig alltjämt
upptagit nya motiv, hämtade från skilda forntida religioner, till
dess att de nått allt mer och mer komplicerade former. De
Faye förnekar, att en sådan »primitiv gnosticism» någonsin
existerat. Han utgår icke från en allmän gnosticism utan från
de enskilda gnostiska system, som vi lära känna i de dokument,
som stå oss till buds för vår kännedom om gnosticismen. Denna
har enligt de Faye icke sitt ursprung i opersonliga,
oindividuella kulturrörelser af religiös art utan i enskilda individers
personliga tänkande och fromhetslif. Gnosticismens ursprung ser
de Faye i en Valentins, en Basilides’ och en Marcions
religionsfilosofiska tänkande vid midten af andra århundradet.
Valentins betydelse skattar de Faye särskildt högt. Denne har
uttänkt ett både originellt och djupsinnigt filosofiskt system.
Detta valentinska system har under några generationer
genomleft en historia, som i viss mån är typisk för gnosticismen
öfverhufvud. Den första lärjungagenerationen har konsoliderat
de filosofiska tankarna till bestämda läror samt gifvit dem ett
underlag af exegetiskt orienterad bibelbevisning. Därefter har
i systemet upptagits allehanda mytologiskt och symbolistiskt
stoff. Slutligen ha ritualismen och sakramentalismen hållit sitt
intåg i systemet, hvarigenom särskildt tydligt markerats, huru
den filosofiska skolan öfvergått till en religiös sekt. Liknande
utveckling torde äfven Öfriga gnostiska system ha genomgått.
Det sista stadiet i den historiska utvecklingen består däri, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
