Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNDA11ES GENSÄGELSE
103
Prov. 1:18; 15:32 (LXX 16:3), 19:8(5), Esth. 9:16. Det
är visserligen sant, att det hebreiska tPSJ på vårt ställe,
såsom nyss blifvit antydt, egentligen innehåller mera än
ett blott reflexivum (jfr härtill Gesenius-Buhls Lexicon13
sid. 536 a), men detta förhållande utesluter icke möjligheten
af den antagna grekiska tolkningen af Numeristället, jfr
LXX Prov. 1: 18.
Anspelar Ebreerbrefvets författare på ordasättet i en
af honom brukad grekisk öfversättning, eller öfversätter han
själfständigt från den hebreiska grundtexten? I hvilketdera
fallet har man naturligtvis att antaga, å ena sidan att han
vid en dylik kort hänvisning ej direkt slagit upp stället i
sin bibel, å den andra att det måste gå tillbaka på ett
bestämdt minne af ordalydelsen, m. a. o. ej är ett s. k. fritt
citat. De ingående undersökningar af Ebreerbrefvets sätt
att citera Gr. T., som verkställts af Bleek (Komm. I sid.
357 ff.), W. Staerk (Zeitschr. f. wissensch. Theol. 1897 sid.
227 ff.) och C. Büchel (Theol. Stud. u. Krit. 1906 sid. 511
ff.), gifva ett starkt intryck af det genomgående beroende,
hvari auctor ad Hebraeos står till LXX, såväl vid längre
eller kortare citat som vid blotta anspelningar på
gammaltestamentligt stoff. De fåtaliga ställen, som man hittills
framfört som stöd för antagandet, att denne därjämte varit
förtrogen med Gr. T:s grundtext, äro ej beviskraftiga.1
Därför torde man ej heller för vår vers, huru lockande i
och för sig en dylik utväg vore, böra förmoda, att brefvets
författare anspelar på den hebreiska texten. Sannolikt går
han också här tillbaka till en grekisk öfversättning.
Det är visst icke alldeles omöjligt, att denna kan ha
utgjorts af LXX fast i en annan textform än den åt oss
traderade. Vi sakna nämligen icke tecken, som tyda på,
att den texttyp af LXX, hvilken Ebreerbrefvets författare
använder, ej genomgående sammanfaller med den i våra
viktigaste LXX-handskrifter förekommande. Man skulle
alltså för vår vers möjligen kunna förmoda ett LXX-underlag,
ehuru ett sådant hvarken bestyrkes af majuskler eller
1 Se hänvisningarne i Riggenbachs komm. sid. XXXV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
