Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
E. EIDEM
minuskier.1 Vida sannolikare är det dock att antaga, att
brefskrifvaren alluderar till ordasättet i någon annan
grekisk öfversättning. Så har man förmodat, att han läst
Danielsboken i Theodotions bekanta version (Dan. 6: 22, Ebr.
11: 33), och äfven vid Deuteron. äro afvikelserna från LXX
så stora, att man antingen måste förmoda en från den kända
helt afvikande textgestalt af den senare eller ock rent af en
annan grekisk öfversättning (Riggenbach, a. a. sid. XXXV f.).
Våga vi antagandet, att jämväl Ebr. 12: 3 går tillbaka
på en grekisk öfversättning, men en annan än LXX, så ge
vi oss än längre ut på förmodandenas osäkra mark, om vi
spörja, hvilken denna öfversättning kan ha varit. Hvad vi
ha kvar af Origenes* Hexapla ger oss ingen ledning för vårt
ställe. Och det må eftertryckligt understrykas, att det med
all sannolikhet funnits gamla grekiska versioner utöfver de
där bevarade. Så ser man sig t. ex. ofta föranlåten att
på grund af vissa gammaltestamentliga citat i N. T. etc.
postulera s. a. s. en "Theodotion" före Theodotion (såvida
man icke föredrar att så starkt afvika från traditionen, att
man sätter denne bibelöfversättare före apostlarne).2 Såsom
nyss anfördes, ser det ut, som om Ebreerbrefvets författare
användt en Daniels-text just af Theodotionsk typ. Finnes
det något, som berättigar en gissning, att också vårt
Nume-riställe röjer drag af Theodotionsöfversättning, vare sig då
den af Origenes i hans Hexapla upptagna eller en antagen
föregångare?3 Naturligtvis kan det endast bli fråga om
allmänna öfverväganden.
1 Observera det märkliga förhållandet, att Ebreerbrefvets
uttryckssätt understundom återfinnas endast i minuskelhandskrifter till
LXX. Eiggenbach, a. a. sid. XXXV anm. 33, bestrider, att dessa
gammaltestamentliga handskrifter korrigerats efter Ebreerbrefvet.
2 Se Schürer, Geschichte des Jüdischen Volkes4 III sid. 441 f.;
Swete, Introduction to the O. T. in Greek sid. 42 ff. passim; Vollmer,
Die alttestamentlichen Citate bei Paulus sid. 24 ff.
8 Ebr. citerar ingenstädes direkt Num. Förefintliga allusioner,
oafsedt den här postulerade, äro af rätt allmän karaktär: Ebr. 3:2,
5 1 — Num. 12:7; Ebr. 3:17 — Num. 14:29; Ebr. 8:2 — Num. 24:6;
Ebr. 10: 21 — Num. 12: 7. De ge ej anledning förmoda någon särskild,
från LXX afvikande texttyp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
