Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEORETISK OCH PRAKTISK TEOLOGI
113
fjärde motsättningen: frågan om den praktiska teologiens
vara eller icke vara.
Det har påståtts, att Schleiermacher är den praktiska
teologiens fader. Som bevis härför torde man i första
hand vilja anföra, att han betecknar den praktiska
teologien som "det teologiska studiets krona". Man torde
emellertid icke böra fästa alltför stor vikt vid detta
måhända något retoriska uttryck. Större betydelse har
däremot otvifvelaktigt Schleiermachers definition af teologien
såsom en positiv vetenskap, hvars delar äro förbundna till
ett helt blott genom sin gemensamma förbindelse med en
bestämd trosåskådning (Kurze Darstellung § 1). Den är
sålunda sammanfattningen af de vetenskapliga kunskaper
och konstregler, som afse kyrkoregementet. Sammanhållas
nu icke dessa kunskaper genom intresset för
kyrkoregementet, hemfalla de åt den vetenskap, som hvar och en af dem
tillhör. Det är alltså enligt Schleiermacher icke blott den
praktiska teologien, utan teologien i dess helhet, hvars skilda
delar sammanhållas genom intresset för kyrkoledningen.
Men hvad är egentligen praktisk teologi? Är den en
vetenskap i lika hög grad som någon af de andra teologiska
disciplinerna, eller kanske till och med, om man finge taga
Schleiermacher på orden, i ännu högre grad, eller är den
blott en teknisk konstlära, som för systemets skull fått
namn, heder och värdighet af vetenskap. Denna fråga
är kanske icke så alldeles lätt att besvara, och det skulle
också kunna hända, att den heller icke är alldeles
nödvändig att besvara. Fattas den praktiska teologien som en
vetenskap lika väl som de andra teologiska disciplinerna,
kan man till stöd härför i Sverige såväl som i Tyskland
åberopa sig på gammal häfd. Se vi dessutom på vår egen
universitetsorganisation, finns det vetenskaper med att börja
med minst lika omtvistad vetenskaplig karaktär, hvilka med
framgång tillkämpat sig en plats i universitas litterarum
— man tanke exempelvis på pedagogiken.
Har nu den praktiska teologiens vetenskapliga karaktär
och dess jämbördighet med öfriga teologiska discipliner från
Bibelforskaren 1915. Häft. 2. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
