Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEORETISK OCH PRAKTISK TEOLOGI
115
hvarje teologiskt ämne fråga: hvad har jag sedan för nytta
af det? Uppställes den praktiska nyttan som öfversta
princip, det vore döden för kyrkan ej mindre än för
vetenskapen. För kyrkan: ty utan ett principiellt upplyst och
historiskt bildadt omdöme kan äfven en mycket stark och
mycket god vilja anställa stor skada. En sak är emellertid
berättigad i krafvet på det praktiska. Det teologiska studiet
bör målmedvetet inrikta sig på nutidens lif, mindre på det
antikvariska. Drews’ arbete går ut på en reform af det
teologiska studiet i allmänhet, men det han närmast afser
är en reform af det praktiskt-teologiska studiet i ofvan
antydd riktning. Behöfs det då en sådan reform? Ja, Drews
anför en mängd uttalanden både från akademiska teologer
och från praktiska präster, hvilka alla gå ut på, att den
praktiska teologien saknar berättigande som led i det
teologiska bildningsarbetet. Ja, äfven många praktiska teologer
beklaga sig bittert öfver, att deras ämne behandlas som
teologiens askunge.
Det är enligt Drews fyra orsaker, som förnämligast ha
bidragit till denna den praktiska teologiens förfall: 1) ett
medvetet sträfvande att systematisera den praktiska
teologien såsom ett helt; 2) en ensidig deduktionsmetod,
öfverhufvud en stark dragning att teoretisera; 3) en ensidig
bibli-cism; 4) i nyare tid en förvänd historicism. Men alla dessa
drag stämma öfverens däruti, att de draga den praktiska
teologien bort från det konkreta lifvet, att de söka begrunda
dess vetenskapliga karaktär på något annat än egenskapen
att vara praktisk.
Det kan knappast nekas, att Drews här har sett rätt.
Öppnar man ett praktiskt-teologiskt arbete hvilket som helst,
torde man snart få bevis i öfverflöd. Framför allt gäller
detta systematiserandet. Förr fanns det väl knappt någon
vetenskaplig författare på det praktisk-teologiska
området, som icke ansåg det för sin oafvisliga plikt att komma
med sitt eget system, där det nya utgjordes antingen af en
ny indelningsgrund eller af en omgruppering af de
häfdvunna praktisk-teologiska disciplinerna, eller, där originali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
