Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEORETISK OCH PRAKTISK TEOLOGI
117
Detta Drews’ inlägg är, så vidt jag känner, det
viktigaste inlägget på senare tid i fråga om den praktiska
teologiens ställning. Ett förra året utkommet arbete af
professor Sachsse i Bonn, Einführung in die praktische Theologie,
ansluter sig i detta hänseende obetingadt till de
synpunkter, som af Drews framlagts och begrundats.
Då fråga var om den s. k. teoretiska teologien — jag
vet, att namnet är otillfredsställande, men det finnes ingen
annan logisk motsättning till praktisk teologi — hade vi nått
fram till spänningen mellan historisk och systematisk teologi.
Den systematiska teologiens uppgift angafs som en
transformering, såsom ett fortledande af den kristna religionens
verklighet i nutida tankebanor. Skulle man nu icke med
hänsyn till den praktiska teologien kunna tala om en
liknande transformering? Jag afstår alldeles från försöket att
ge en logisk definition på praktisk teologi. Men den
praktiska teologien torde ha till uppgift en möjligast allsidig
behandling af frågan, hur kyrkosamfundet skall bringa
evangelium till människor. Det blir då tal om en
transformering, om att gjuta kristendomens innehåll i de former, med
hvilka kyrkan har att arbeta, alltså i hufvudsak
begreppsformer, skönhetsformer och rättsformer. Det blir läran om
medlen. Därtill kommer kännedomen om det empiriska
lifvet, kyrkostatistik eller kyrkokunskap samt sist och först
en principlära: om kyrkan och dess ämbete. Härtill två
anmärkningar: den ena gäller principläran, den andra
kyrkokunskapen. Står Schleiermachers sats fast, att teologiens skilda
delar hemfalla åt olika vetenskaper, om de ej sammanhållas
af ett gemensamt band, så gäller detta i viss mån också
om den praktiska teologien i trängre mening. Utan en
principiell lära om kyrkan såsom centrum kunde de olika
delarna skiljas: homiletiken föras till exegetik, kateketik och
poimenik till systematisk teologi, liturgik och kyrkorätt till
kyrkohistoria. Det är väl sant, att både dogmatik och etik
behandla läran om kyrkan, men syftet på det praktiska
kräfver dock sin särskilda behandling.
Omvändt gäller detsamma om kyrkokunskapen, den för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
