Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE LITTERATUR TILL DEN RELIGIÖSA TOLERANSENS HISTORIA 279
1897, och Religionstvång och religionsfrihet, Sverige 1686—
1782, 1896, samt E. Linderholh: Sven Rosén 1911. För
Tyskland må nämnas det grundläggande arbetet af K.
Rie-ker: Die rechtliche Stellung der evangel. Kirche
Deutschlands 1893, H. Fürstenau: Die Grundrecht der
Religions-freiheit nach seiner geschichtlichen Entwicklung in
Deutschland 1891, H. Wentzel: Die Entwicklung der
Bekenntniss-freiheit in Brandenburg—Preussen 1909, S. Keller: Die
statsrechtliche Anerkennung der reformierten Kirche auf dem
Westphal. Friedenskongress 1911 (värdefull). Intoleransens
sorgliga historia i Österrike tecknar med sin stora
framställningskonst G. Loesche i flera arbeten (sammanfattande
öfversikt: Geschichte des Protestantismus in Oesterreich 1902).
Huru Polen genom unionen i Sendomir 1570 och Pax
Dissi-dentium 1573 gaf religionsfriheten dess första Magna Charta,
men huru den katolska motreformationen ryckte Polen bort
från den ledande ställning det så höll på att intaga i den
andliga och politiska utvecklingen, därom förtäljer ingående
Th. Wotschke: Geschichte der Reformation in Polen 1911.
Den katolska intoleransen i dess hårdaste skepnad
illustreras af Spaniens historia; därom förtälja bl. a. H. Ch. Leas
böcker om inkvisitionen, Menendez y Pelayo: Historia de
los heterodoxos espanoles 3 bd 1887 (ny uppl. I 1911); E.
Schäfer: Geschichte des spanischen Protestantismus und der
Inkvisition im 16 Jahrh. 1902, P. Boronet: Los moriscos
espanoles y su expulsio 2 bd 1901, och ej minst P. Beuzart:
Les hérésies de Douai etc. 1912, hvilken på en detaljpunkt
förfärande klart uppvisar, med hvilka medel Filip II:s
katolicism arbetade och hvilka resultat den så kunde nå. Man
jämföre ock för Portugal den nya katolska kyrkohistorien af
F. C. Almeida: Historia da Igreja em Portugal III 1912, IV
1914. — Samma förföljelsebild möter naturligen i Frankrikes
historia under religionskrigen, för hvilka hänvisas till
La-visse: Histoire de France, del VI af M. Mariéjol (1559—
1643). En särskild detalj däri, valdensernas berömda
lidandeshistoria, har fått en ny teckning i F. Gay: Histoire des
Vaudois 1913. Men Frankrike tilldrager sig särskildt in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
